Sida:Rd 1942 C 22 3 Första kammarens motioner 1 300.djvu/166

Den här sidan har korrekturlästs
6
Motioner i Första kammaren, Nr 85.

förfogande för byggnader m. m. Om dessa bygnadsplaner icke skulle kunna förverkligas måste den centrala flygskolan på Ålleberg arbeta under synnerligen primitiva förhållanden, vilket säkerligen kommer att medföra mycket menliga följder för skolans verksamhet.

Segelflygning och modellflygning samt den verksamhet, som bedrives i samband härmed, utgöra själva grundvalen för det allmänna intresset för flygning. För att utbreda detta intresse och skapa s. a. s. en flygtanke inom de breda lagren av vårt folk, måste man börja från början och sedan fortsätta steg för steg. De yngsta få börja som modellflygare, sedan få de fortsätta med segelflygning och först därefter ägna sig åt motorflygning. Det slutliga målet för denna verksamhet är att skapa en stor reservoar av för flygning entusiastisk ungdom, ur vilken vårt flygvapen kan rekrytera sin personal av alla slag och av vilka kunna fostras skickliga stridsflygare och fullgod markpersonal. Flygvapnets förestående starkt markerade utökning är ej möjlig att genomföra utan en betryggande rekrytering av såväl flygande personal som markpersonal.

Segelflygningen torde därför som ovan framhållits vara till ovärderlig hjälp för vårt flygvapen. Om organisationen av denna flygning erhåller fasta former torde den även vara värdefull ur utbildningssynpunkt som förberedelse för motorflygning. Om verkligt kompetenta instruktörer finnas att tillgå och utbildningen försiggår i tvåsitsiga flygplan med dubbelkommando, finns det säkert möjlighet att bland segelflygarna utvälja sådana, som äro lämpliga för fortsatt utbildning med motorflygplan.

Erfarenheterna från pågående världskrig visa också den stora betydelse segelflyget äger vid militära operationer, såväl som transportmedel som vid direkt stridsinsats. Utbildningen av segelflygare, som äga förmåga att kunna föra fram segeltransporter i krig, fordrar emellertid lång flygtid och intensiv träning. Den enskilde har ej råd att själv bekosta en sådan utbildning. Utbyggandet av en dylik transportorganisation i försvarets tjänst kräver statligt stöd i den ena eller den andra formen.

En viss jämförelse kan göras mellan segelflygarna och sjövärnskåren. Utbildning vid denna sistnämnda kår inverkar direkt på rekryteringen vid marinen genom att de unga pojkarna få intresse för denna försvarsgren. Lika väl som sjövärnskåren av staten beviljas medel för inköp av båtar borde segelflygverksamheten kunna komma i åtnjutande av motsvarande förmån, exempelvis genom att erhålla medel för inköp av glid- och segelflygplan m. m. Även till andra ändamål, såsom till anskaffning av flygplansvagnar, fallskärmar, startvinschar och dylikt bör medel ställas till förfogande. Likaså för själva utbildningen och den verksamhet, som beröres av denna.

Vårt land behöver ett starkt flygvapen. Intresset för flyget är i stigande och det skulle enligt vår mening vara olyckligt om detta intresse svalnade på grund av bristande stöd från statens sida. Anslag till segelflyget är därför enligt vår mening en nödvändighet.

Med anledning av vad som ovan anförts få vi hemställa,