den uppfattningen, att handelsgymnasierna gjort allvarliga bemödanden att hålla utgifterna nere genom besparingsåtgärder.»
Vissa utgiftsstegringar äro emellertid ofrånkomliga, nämligen förutom för ökade bränslekostnader även för stigande lärarlöner på grund av höjda dyrtidstillägg. Omnämnas må, att lärarlönernas storlek äro reglerade genom av Kungl. Maj:t särskilt utfärdade bestämmelser (S. F. S. nr 529/1938). En på basis av nu gällande förutsättningar upprättad och i oktober 1941 till skolöverstyrelsen ingiven kalkyl över beräknade inkomster och utgifter under räkenskapsåret 1942/43 har följande utseende.
Inkomster:
Statsanslag
Kr. 70 000:—
Elevavgifter » 69 000:—
Grosshandelssocietetens obligatoriska bidrag » 23 333:—
Kr. 162 333:—
Underskott att täckas » 59 667:—
Kr. 222 000:—
Utgifter:
Löner, arvoden och pensionsbidrag
Kr. 195 000:—
Inventarier » 0:—
Omkostnader » 27 000:—
Kr. 222 000:—
Enligt denna kalkyl skulle sålunda grosshandelssocietetens bidrag komma att uppgå till 119 procent av statsanslaget. Även om statsanslaget skulle ökas med 10 000 kronor, skulle societetens bidrag ändock utgöra ej mindre än 91 procent därav.
Handelsgymnasierna äro visserligen formellt enskilda läroanstalter, men i själva verket stå de kommunerna mycket nära. Alla gymnasierna torde också åtnjuta kommunalt understöd med ett enda undantag: Stockholms handelsgymnasium. Detta förhållande talar alldeles särskilt starkt för ett ökat statsbidrag till denna läroanstalt, vars understöd från staten torde relativt sett vara mindre än motsvarande bidrag till de övriga gymnasierna.
Det är givet, att det nuvarande statsfinasiella läget måste medföra nedskärningar av utgifterna på olika områden. För näringslivet är det av yttersta vikt, att alla besparingsmöjligheter vidtagas, så att skattebördan icke blir än mera tryckande än hittills. Å andra sidan bör icke lämnas obeaktat, att de utgifter, som nedläggas på ungdomens utbildning för praktiska yrken, i regel äro väl använda medel. Detta gäller icke minst under nu rådande svåra förhållanden, då kraven på dem som skola arbeta i näringslivets tjänst måste ställas högre än eljest. Användande av medel för
