de s. k. allergiska sjukdomarna (astma)», må anföras följande statistik rörande astmafrekvensen:
»Enligt utförda undersökningar rörande invaliditetsorsakernas relativa betydelse utgjordes invaliditetsorsaken av icke tuberkulös lungsjukdom i 2,5 % av vissa pensionsansökningar från 1918 och i 3,4 % av vissa pensionsansökningar från 1928 (se bl. a. 1928 års pensionsförsäkringskommittés statistiska undersökning samt kostnadsberäkning, sid. 101). Båda undersökningarna avsågo endast nya ärenden. Under 1918 utfärdades pensionsbrev för personer med icke tuberkulös lungsjukdom till ett antal, som med ledning härav kan beräknas till 670, avseende årliga pensioner med sammanlagt omkring 52 000 kr. Motsvarande siffror 1928 voro 1 340 och 232 000 kr. Siffrorna utvisa alltså en högst avsevärd stegring under ifrågavarande 10-årsperiod, en stegring, som med största sannolikhet skulle befunnits än mer betydande, om statistiken omfattat jämväl de tidiga fallen av astma. Under år 1932 utfärdades nya pensionstillägg, vari inbegripes även understöd, till ett antal av 42 852. Om man antager, att 1928 års procenttal för här ifrågavarande sjukdomar gällde även 1932, så skulle av sagda 42 852 pensionstillägg omkring 1 460 hava orsakats av »icke tuberkulös lungsjukdom».
Beträffande de båda stora folksjukdomarna tuberkulos och de reumatiska sjukdomarna ha i vårt land från det allmännas sida vidtagits omfattande åtgärder för deras bekämpande. Så har däremot icke skett beträffande de allergiska sjukdomarna, trots deras ovanberörda stora utbredning. Det anmärkningsvärda härvidlag framträder än mer vid jämförelse med förhållandena i andra kulturländer. Sålunda finnas i U. S. A. mer än 35 st. specialanstalter, i Tyskland omkring 18, i Holland några stycken o. s. v. för undersökning, behandling och utforskning av de allergiska sjukdomarna.
Från det allmännas sida har i vårt land hittills icke åtgjorts mera i fråga om de allergiska sjukdomarnas utforskning och behandling än att i Stockholms stad upprättats dels en astmapoliklinik, dels ett skolhem för astmasjuka barn.
Vid ett besök, som jag avlagt vid sistnämnda skolhem, har det meddelats mig, att de där vårdade astmabarnen hörde till de svårast astmasjuka barnen vid Stockholms stads folkskolor. En samling så friska barn ser man sällan. Sjukdomsorsaken låg i de flesta av dessa fall i en överkänslighet för damm och dylikt. »Giftet» som orsakade deras svåra sjukdom bestod i det osunda damm som förefanns i deras trånga, ohygieniska familjebostäder. I och med att de förflyttades till de ur astmasynpunkt sanerade lokalerna i skolhemmet voro deras symtom som bortblåsta. Medan de förut fått vara borta från sin skolgfmg 20—30—60—80 % av terminen ha de sedan vården å skolhemmet begynte varit borta blott en eller annan timme för sin astma. Samtidigt erhålla de där en behandling som motverkar deras överkänslighet, resulterande i att en hel del barn kunnat utskrivas och sedermera bebo
