Nr 151.
Av herr Gustavson, John, och herr Andersson, Alfred, om vidgad uppgift för jordbrukets
maskinlånefond och nytt kapitaltillskott till fonden.
I årets statsverksproposition under kapitalbudgeten, statens
utlåningsfonder, har beträffande jordbrukets maskinlånefond icke något nytt
kapitaltillskott av Kungl. Maj:t äskats.
I skrivelse till Kungl. Maj:t har lantbruksstyrelsen beträffande lånefondens kapitaltillgång anfört:
»Den till utlåning disponibla kapitaltillgången uppgick den 1 juli 1941 till i runt tal 3,021,000 kronor. Därjämte beräknades under budgetåren 1941/42 och 1942/43 inflyta amorteringar med 430,000 respektive 444,000 kronor. För ifrågavarande verksamhet torde sålunda under nämnda båda budgetår ett belopp av sammanlagt 3,895,000 kronor kunna beräknas stå till förfogande. Sagda belopp torde vara tillfyllest för att tillgodose ansökningar om lån från fonden såväl under innevarande budgetår som under budgetåret 1942/43.»
Man är tydligen nu framme vid den punkt i denna lånefonds verksamhet, då fonden börjar liksom att balansera sig själv. Syftemålet med ifrågavarande lånefond är att bereda det mindre jordbruket större möjlighet till maskinell utrustning för att därigenom även för dessa jordbruk den oundgängliga rationaliseringen skall kunna äga rum.
Hitintills har denna lånefond endast fått anlitas för anskaffandet av i de flesta fall större och dyrbara maskiner för gemensam användning av ett flertal jordbrukare inom ett visst område. Däremot har fonden icke gett den enskilde jordbrukaren möjlighet till inköp med hjälp av dessa lån av maskiner för endast eget bruk.
Särskilt ifråga om mjölkningsarbetet tvingas det mindre jordbruket att arbeta under mycket tyngre förhållanden än vad som är fallet för det större jordbruket med dess även på detta område längre drivna rationalisering. Var och en som har kommit i kontakt med småbrukarnas arbetsförhållanden vet vilken avsevärd lättnad särskilt för kvinnorna en mjölkmaskinsanläggning innebär. Ej minst de senaste åren med sina stora militärinkallelser ha klart visat nödvändigheten att på detta arbetsområde det mindre jordbrukets arbetsförhållanden underlättas.
Ett handtag på denna punkt från statsmakternas sida är ofrånkomligt om man menar allvar i syftet att genom denna lånefond stödja det mindre jordbruket vid sådan maskinanskaffning, som det har svårast att på egen hand ekonomiskt realisera. Som exempel kan nämnas, att det är lättare för några jordbrukare att gemensamt upptaga ett lån för att inköpa ett tröskverk för gemensamt bruk än för en ensam jordbrukare att skaffa borgen för ett lån, som skulle för honom möjliggöra inköp av mjölkmaskin. Då
