Nr 159.
Av herr Ström, Fredrik, om anslag till en hjälp- och lånekassa
för svensk-amerikanare, som återvänt till Sverige.
Svensk-amerikanarnas förening och dess centralråd samt de därmed
samverkande svensk-amerikanska klubben i Stockholm och
svensk-amerikanska föreningen i Örebro utgöra f. n. de enda sammanslutningar i
Sverige, som representera emigrationen. I betraktande av att utvandringen
från Sverige till Amerika pågått i mer än hundra år — under vilken tid
även en ansenlig återinvandring ägt rum — företräda dessa föreningar
stolta traditioner. Mer än en och en halv miljon av våra dugligaste och
livskraftigaste söner och döttrar ha i Amerika byggt sina hem, röjt mark,
tjänat sitt nya fosterland och hedrat det gamla, kort sagt gjort en insats,
vars verkliga värde man i Sverige alltför sällan drager sig till minnes.
Enligt den bortgångne professorn i kyrkohistoria och teologisk dogmatik vid Uppsala universitet Emanuel Linderholm, som ägnat den svenska emigrationen till Amerika ett ingående studium, utvandrade under 1800-talet hundratusentals svenskar till Nordamerika för att där i ett för dem alldeles okänt land söka sin utkomst. Detta det största företaget i vårt lands historia rönte emellertid av den svenska statsmakten ingen förståelse. Utan ledning eller bistånd, endast hänvisade till sina egna resurser, prisgåvos emigranterna åt faror och strapatser, vars övervinnande krävde ett stort mått av initiativkraft, mod och duglighet. Bortsett från den av enskilda svenska präster grundade svenska augustanasynoden, som utövat en osjälvisk och gagnande verksamhet, gjordes ej heller från officiellt statskyrkligt håll något för att stödja och underlätta emigranternas liv i det nya landet. Icke desto mindre är det svensk-amerikanerna mer än andra utlandssvenskar — vilka senare, som också utfört ett gagnande arbete, böra räknas till en annan kategori av utvandrare — som i första hand bidragit till att göra Sveriges namn känt och aktat, ej blott i Amerika utan överallt där amerikansk företagsamhet anlitat svensk arbetskraft. För att ge ett begrepp om storleksordningen av det arbete, som av svenskar utförts i Amerika, behöver man endast nämna, att den av dem uppodlade marken är större än Sveriges totala åkerbruksareal, vidare att det belopp, som under tiden 1885—1937 i form av rena gåvor avsändes till Sverige, årligen översteg 20 miljoner kronor, d. v. s. sammanlagt cirka 1 200 000 000 kronor, en summa större än anläggningskostnaderna för hela det svenska statsbanenätet. Detta regelbundna penningtillflödes betydelse för vårt lands handelsbalans är lätt att inse.
