Sida:Rd 1942 C 22 3 Första kammarens motioner 1 300.djvu/464

Den här sidan har korrekturlästs
2
Motioner i Första kammaren, Nr 202.

Kungl. Maj:t, i vilken han upptog frågan om reglering av nyssnämnda tre domsagor.

Av justitieombudsmannens skrivelse framgår, att deputerade för invånarna i Nordmarks härads domsaga ingivit en utförlig skrivelse till Kungl. Maj:t, vilken även delgivits justitieombudsmannen. I denna skrivelse gjordes med styrka gällande, att Nordmarks härads domsaga borde förbliva sjävständigt jurisdiktionsomräde. I skrivelsen nämndes även att det dåvarande tingshuset i Långelanda ingalunda fyllde de krav, man måste ställa på ett sådant, vare sig vad beträffade inredning eller belägenhet, och att det allmänna önskemålet vore ett förflyttande av tingsstället till domsagans största samhälle, Årjäng, vilken ort även måste anses väl lämpad såsom plats för domsagans största kansli. Den stora ekonomiska uppoffring, som byggandet av ett nytt tingshus innnebure, vore Nordmarksborna villiga att underkasta sig, därest deras domsaga fortfarande finge existera som självständig sådan. Justitieombudsmannen stannade i den slutsatsen, att någon omreglering av domsagorna icke för det dåvarande borde vidtagas, och såsom skäl anförde han bl. a. att en delning av Nordmarks härads domsaga eller en införlivning av densamma med annan komme att röna ett nästan enigt motstånd från Nordmarksbornas sida samt att skälig hänsyn borde tagas till befolkningens berättigade önskemål. I framtiden, då Södersysslets domsaga bleve ledig, yppade sig emellertid enligt justitieombudsmannens uppfattning ett tillfälle att genom uppdelning av denna domsaga på Nordmarks härads och Mellansysslets domsagor ernå en lämplig domsagoreglering. Tills dess skulle riktlinjerna för den blivande rättegångsformen samt frågan om inskrivningsärendenas behandling hinna klarna. Kungl. Maj:t förklarade efter inlämnandet av justitieombudsmannens skrivelse genom beslut den 29 maj 1931, att någon åtgärd för omreglering av domsagorna icke för det dåvarande borde vidtagas, och häradshövdingeämbetet i Jösse domsaga återbesattes genom att häradshövdingen i Nordmarks domsaga erhöll transport till Jösse domsaga.

Det torde här böra betonas, att såväl justitieombudsmannens skrivelse som Kungl. Maj:ts därpå fattade beslut stå i full samklang med den principståndpunkt, som justitieministern intog genom 1931 års proposition och som vann riksdagens bifall.

Ett år efter beslutet den 29 maj 1931 fattade Kungl. Maj:t ett nytt viktigt avgörande i fråga om Nordmarks härads domsaga. Detta avgörande rörde den fråga om nytt tingshus för domsagan, som framskymtat redan i det referat rörande häradsbornas skrivelse, vilket givits i det föregående.

Den 12 februari 1926 hade utfärdats ett cirkulär angående ny- eller ombyggnad av tingshus. Cirkuläret anger sig hava tillkommit för att förekomma »att tingshusbyggnadsskyldige bliva belastade med kostnad för byggnadsarbeten, vilkas nytta med hänsyn till blivande, mera genomgripande