Sida:Rd 1942 C 22 3 Första kammarens motioner 1 300.djvu/468

Den här sidan har korrekturlästs
6
Motioner i Första kammaren, Nr 202.

inrymmande tidsenliga kanslilokaler, samt för dess tillkomst vederbörande myndigheter visat sådant intresse att till företaget lämnats ett statsbidrag av 32,800 kronor.

Enär på vår begäran att även våra åsikter i ärendet måtte meddelas i protokollet ordföranden svarade bestämt nej, framföra vi härmed såväl våra egna som resp. sockenbors åsikter vilka vi som nämndemän representera, och uttala härmed vår bestämda protest mot det gjorda förslagets genomförande, samt yrka på att Nordmarks domsaga måtte framdeles komma att bestå som en enhet med kansli i Årjäng.»

Sedermera har även nämndeman Magnusson avfattat en skrivelse i ärendet, vilken han ställt till länsstyrelsen. Detta yttrande ingavs till häradshövdingen, som vidarebefordrade det samtidigt med att han insände häradsrättens och de tingshusbyggnadsskyldiges utlåtanden samt sitt eget yttrande. Det återgives i propositionen.

Vid tingshusbyggnadsskyldiges sammanträde visade sig fullständig enhällighet i att domarkansliet borde kvarligga i Årjäng. Samtliga ombud förklarade att justitieombudsmannens förslag i deras respektive socknar väckt förvåning och allmän förtrytelse. Enhälligt antogs följande uttalande:

»Nordmarks härad har utgjort egen domsaga sedan 1874, då den utbröts ur gemenskapen med Gillbergs och Näs härader. De skäl, som då förelågo för en utbrytning, torde alltjämt förefinnas för domsagans bibehållande. Domsagan har dessutom numera uppnått en ålder, som än ytterligare motiverar dess existens.

På sednare tiden har under en lång period framförts förslag om reglering av landets domsagor, därvid även förslag om rubbning av Nordmarks domsaga.

Sedan 1922 har av Nordmarkens befolkning, när det varit förslag om vår domsagas sammanslagning med annan, och kansliets förflyttning, häremot framförts protester, såväl genom skrivelser som genom personliga uppvaktningar hos regeringar och processkommissionen, vilka även under tiden ansett icke skäl föreligga till ändring av vår nuvarande domsaga.

År 1932 den 15 april beslöts i konselj att giva rätt för Nordmarks härads tingshusbyggnadsskvldige uppföra nytt tingshus innehållande kanslilokaler. Samma år, efter därtill erhållna rättigheter flyttades kansliet från Arvika till Årjäng.

Sednare hava vederbörande myndigheter visat sitt intresse för saken och lämnat statsbidrag med 32,800 kronor till det nu färdiga tingshusets uppförande.

Den 11 maj 1937 var Presidenten i Svea hovrätt här och besiktigade nya tingshuset, vilket var till hans fulla belåtenhet. Han erinrade därvid om de många uppvaktningar som häradsborna gjort för att få detsamma till stånd, och yttrade att nu har nordmarkingarna ett i alla avseenden tidsenligt tingshus, och domsagan har ni också.

1937 den 3 juni invigdes det nya tingshuset med tal av Landshövding Ivar Vennerström.

När för något år sedan inom Värmlands län skedde en omreglering av vägdistrikten, ansågs även i detta avseende att Nordmarks härad har ett