Sida:Rd 1942 C 22 3 Första kammarens motioner 1 300.djvu/479

Den här sidan har korrekturlästs
3
Motioner i Första kammaren, Nr 203.

enbart bör taga hänsyn till den myndighet som förrättat sammanräkningen utan även till dem, som ha att utfärda utdragen. Mera omfattande besvär för sammanräknare blir det endast i de fall då väljaren otydligt eller ofullständigt angivit sitt namn och sin hemvist på rekvisitionen av utdraget eller — därest utdraget borttages — på valförsändelsens ytterkuvert. Räknar man — vilket bör vara rimligt — tillsammans alla de besvär myndigheterna måste göra för denna valprocedur, torde det icke vara någon tvekan om att borttagandet av röstlängdsutdraget innebär ett underlättande jämväl av myndigheternas arbete.

Under förberedelsearbetet för propositionen har bland annat anförts, att därest väljaren icke hade skyldighet att förete röstlängdsutdrag kunde annan väljare rösta i hans ställe utan att detta kunde kontrolleras av röstmottagaren. Denna anmärkning torde icke innebära något annat än ett krav på att väljaren skall kunna legitimera sig. Mot ett sådant krav kan anföras, att våra vallagar aldrig uppställt något krav på att väljaren inför valförrättaren skall kunna styrka, att han är den han uppger sig vara. I mycket små valdistrikt, där valnämndens ledamöter känna alla väljare, finnes heller icke något behov därav. I alla stora samhällen känna emellertid valnämndens ledamöter endast ett fåtal av väljarna. Trots detta har något krav på att väljaren skall legitimera sig icke uppställts i någon av våra vallagar. Att rösta för annan person är straffbar handling, och detta synes hittills ha varit tillräckligt för att avhålla från sådana försök till valfusk. När det gäller instituten röstning på annan ort och röstning före valdagen skulle därtill den som försökte rösta för annan person bli nödsakad att förfalska dennes namn på ytterkuvertet, ett brott av så allvarlig beskaffenhet att man icke torde behöva befara att någon skall göra sig skyldig därtill. Ytterligare garantier vid sidan av straffhotet äro säkerligen överflödiga.

De förändringar i den av Kungl. Maj:t föreslagna lagtexten som bli en följd av de i denna motion förordade ändringarna bli huvudsakligen strykande av alla de meningar i vilka röstlängdsutdraget omnämnes. Erforderliga ändringar i lagtexten torde utan svårighet kunna utarbetas av utskottet. Under hänvisning till vad ovan anförts få vi föreslå,

att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj:ts proposition nr 98 med de ändringar, som i denna motion föreslagits,

eller, därest utskottet icke anser tiden medgiva att dessa förändringar vidtagas i de bestämmelser, som skola utfärdas för innevarande års kommunalval, riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om förslag i motionens syfte till nästa års riksdag.

Stockholm i mars 1942.

Ejnar Lindbärg. Sven Boman.