Sida:Rd 1942 C 22 3 Första kammarens motioner 1 300.djvu/501

Den här sidan har inte korrekturlästs

Motioner i Första kammaren, Nr 211. 1 Nr 211. Av herr Andersson, Karl, m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående. anslag för budgetåret 1942/43 till centrala verkstadsskolor m. m. I Kungl. Maj:ts proposition nr 171 har föreslagits, att stipendierna till elever vid central verkstadsskola skola utgå efter samma grunder som vid övriga statsunderstödda kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning. De grunder som gälla för dessa äro, att stipendiebeloppen skola utgå med högst 45 kronor i tredje behovsgraden, högst 25 kronor i andra och högst 15 kronor i första behovsgraden per månad. Departementschefen framhåller dock, att, därest läget på arbetsmarknaden skulle bliva sådant, att vid stipendiefrågans bedömande arbetslöshetssynpunkter ansåges böra tillmätas avgörande betydelse, spörsmålet om slipendiebeloppens avvägning vid de centrala verkstadsskolorna borde upptagas till särskild omprövning. Enligt förslaget skola samma grunder, som skola gälla för de centrala verkstadsskolorna, även gälla för verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom. Detta medför, att de nu utgående högsta stipendiebeloppenf som enligt riksdagens medgivande ha utgått med högst 60 kronor per månad, komma att reduceras med 15 kronor till ett högsta belopp av 45 kronor. På denna punkt har departementschefen framhållit, att om så prövas oundgängligt med hänsyn till särskilda förhållanden, såsom förekomsten av en markerad arbetslöshet inom viss skolas rekryteringsområde, torde Kungl. Maj:t emellertid undantagsvis böra få medgiva förhöjning av stipendiebeloppen, dock ej- utöver hittillsvarande maximum. - En utveckling av stipendiefrågan, på sätt som i propositionen föreslagits både i fråga om centrala verkstadsskolor och verkstadsskolor för arbetslös ungdom, kommer att få mycket ogynnsamma verkningar för eleverna och för skolornas verksamhet över huvud taget. Då riksdagen lämnade sitt medgivande om högre stipendiebelopp till elever vid verkstadsskola för arbetslös ungdom, så var det i avsikt att kunna bereda obemedlade unga medborgare möjlighet till utbildning i något yrke. Det kan också med rätta sägas, att när man slog in på denna väg för att lösa ungdomsarbetslösheten, så valde man en åtgärd, som kan betecknas som en utav de värdefullaste tillgångarna för bekämpandet av arbetslösheten bland ungdomen. Men trots att stipendierna ha kunnat utgå med ett belopp upp till 60 kronor per månad har det dock visat sig, att dessa stipendier ändock icke räckt till för elevernas uppehälle vid skolan, utan medel ha fått tillskjutas från annat håll. Sålunda har Göteborgs och Bohus läns landsting till exempel länmat Bihang till riksdagens protokoll 1942. 3 saml. Nr 211-213.