18 Motioner i Första kammaren, Nr 224. en fördelaktigare placering i löneavseende än trafikpersonal i allmänhet. Det torde i detta sammanhang böra framhållas att förste stationsbiträdena hava en inom sitt arbetsområde krävande teknisk utbildning. Om tjiinstemannens verksamhet blir förlagd till trafikavdelningen eller avdelning med s. k. tekniskt arbete är ofta beroende av omständigheter över vilka den enskilde tjänstemannen icke övar något inflytande. Att arbetsuppgifterna vid trafiktjänst äro lika ansträngande och ansvarsfyllda som vid övrig tjänst inom telegrafverket är emellertid icke tvivel underkastat. Någon förändring i placeringi lönestaten sådan den första gången fastställdes har för berörd personal icke ägt rum. Arbetsuppgifterna för denna personal ha likväl under dessa år ytterligare ökat i ansvar, omfång och betydenhet. Kravet på uppflyttning i lönegrad gör sig också starkt gällande. Genom ett förhållandevis ringa antal befordrade tjänster föreligga för huvudparten av här nämnda tjänstemän inga egentliga befordringsmöjligheter utöver 6:e lönegraden. Det övervägande antalet kommer alltså att under hela deras tjänstetid kvarstå i denna lönegrad. Detta förhållande torde förtjäna att beaktas vid tjänstemännens inplacering i lönegrad. I detta sammanhang äro vi angelägna att framhålla, att kungl. telegrafstyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 22-oktober 1938 bl. a. hemställde att förste stationsbiträdena skulle uppflyttas i 7:e lönegraden. Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställes, att riksdagen ville besluta sådan ändring av personalförteckningen för telegrafverket att förste stationsbiträdena inplaceras i lönegraden A 7. Stockholm den 13 april 1942. Axel Leander. Herman Ericsson. Rud. Anderberg. Helge Bäcklund. Statens Reproduktionsanstalt, Stockholm 1942 9 o o 4 2
Sida:Rd 1942 C 22 3 Första kammarens motioner 1 300.djvu/554
Den här sidan har inte korrekturlästs