Sida:Rd 1942 C 22 3 Första kammarens motioner 1 300.djvu/581

Motioner t Första kammaren, Nr 281. 3 Nr 231. Av herr Holmström m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angáende den fortsatta utbyggnaden och organisationen av landets försvarskrafter. I Kungl. Maj:ts proposition nr 210 angående den fortsatta utbyggnaden och organisationen av landets försvarskrafter framhåller föredragande departementschefen under rubriken "Vissa gemensamma anslags- och avlöningsfrågor. - Personalstaternas konstruktion m. mn, att manskapets civilanställningsfråga bör upptagas till förnyat övervägande, i samband varmed även böra beaktas förslag om inrättandet vid armén och kustartilleriet av ett antal pensionsreglerade befattningar för äldre manskap samt av truppinstruktörsbefattningar, avsedda att rekryteras ur de vämpliktigas led. Departementschefens förenämnda uttalande anknyter till vad 1942 års försvarsberedning anfört i anslutning till vissa synpunkter, som i ett avgivet remissutlåtande framförts av försvarsväsendets underbefälsförbund. Försvarsberedningen hade erinrat därom, att försvarsutredningens förslag i fråga om beställningar för fast anställt manskap innebure en procentuellt större ökning än för underofficerare. Även om hänsyn toges till att ökningen av antalet furirer väsentligen kunde hänföras till att den första anställningstiden bestämdes till 4 år (med provtjänstgöring 4 1/2 är), i stället för - i regel - 3 år för närvarande, varav följde att manskapet under första kontraktstiden komme att vinna befordran till f urirs beställning i större omfattning än som hittills skett, mäste likväl möjligheterna till underoffieersbefordran bliva procentuellt mindre för dem, som toge fast anställning vid armén, än vad för närvarande vore fallet. Detta kunde leda till en försämrad rekrytering. Beredningen ansåg sig därför böra understryka av underbefälsförbnndet i avgivet utlåtande gjort uttalande, att civilanställningsmöjligheterna för avgående manskap måste förbättras, varför nämnda fråga borde underkastas förnyad utredning. För att öka möjligheterna till framtida försörjning vid försvarsväsendet funne beredningen skäl tala för att ett mindre antal beställningar för långtjänstunderbefäl, förenade med rätt till tjänste- och familjepension, upptoges å staterna för arméns truppförband, medan antalet furirer i motsvarande omfattning minskades. Än vidare hade beredningen ansett sig böra fästa uppmiirksamhelen på ett av förutnämnt förbund gjort. uttalande ifråga om sambandet mellan värnpliktstjänstgöringens längd och antalet beställningar för fast anställt manskap. Ett härvid framfört förslag om en väsentlig minskning av personalgruppen fast anställt manskap i samband med inriittamlet av en "trupp- \