Sida:Rd 1942 C 22 3 Första kammarens motioner 1 300.djvu/727

Motioner i Första kammaren, Nr 272, 1 Nr 272. Av herr Nilsson, Bernhard, och herr Bondeson, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om krigskonjunkturskatt, m. m. Kungl. Maj:t har i proposition nr 287 framlagt förslag till förordning om krigskonjunkturskatt för år 1942. De däri upptagna stadgandena angående krigskonjunkturbeskattningen av jordbruk och skogsbruk ha på väsentliga punkter modifierats i förhållande till tidigare bestämmelser. Det måste hälsas med tillfredsställelse, att man beträffande fysiska personer dels satt en undre gräns på 3,000 kronor för jâmförelseinkomsten dels ock befriat dessa från skattskyldighet, om deras taxerade belopp till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt ej överstiger 6,000 kronor De här fastställda spärreglerna kunna dock ej förhindra, att t. ex. ett jordbruk blir krigskonjunkturbeskattat, trots att det kan hava haft undernormal förräntning ej endast under förkrigsinkomståren utan jämväl under år 1941. Jordbruket har i förhållande till andra näringsgrenar ytterst små möjligheter att lämpa driftens omfattning efter de ekonomiska konjunkturerna. Vare sig driftsresultatet är gott eller dåligt måste jordbrukaren nedlägga vissa utgifter och arbetsprestationer på fastigheten, om han överhuvud avser att driva jordbruk. Jordbrukets omkostnader äro med andra ord till en betydande del fasta kostnader. Konsekvensen härav är, att jordbrukaren är i hög grad beroende av möjligheterna att utjämna det ekonomiska resultatet av goda och dåliga år mot varandra. Eftersom den kommunala fastighetsskatten utgår efter 5 procent av fastighetens taxeringsvärde äro även skatteutgifterna delvis fastlåsta. Under sådana förhållanden måste jordbrukaren åtminstone tillförsäkras rätten att få det i driften nedlagda kapitalet förräntat, innan han ålägges krigskonjunkturskatt. Medgives ej detta blir följden, att han endast kan hålla driften i gång genom att tära på sitt kapital eller också vidtaga andra dispositioner för att på längre sikt anpassa driften efter förräntningen. Att detta särskilt i nuvarande läge kan medföra en icke önskvärd produktionsminskning torde vara ställt utom alla tvivel. Redan till föregående års riksdag framlades genom de likalydande motionerna nr 214 i första och 285 i andra kammaren förslag till en spärregel, innebärande att jordbruket skulle tillförsäkras en viss minimiförräntning, innan krigskonjunkturskatt påfördes. Då en sådan regel enligt vår uppfattning är ofrånkomlig, föreslå vi, att bestämmelser av huvudsakligen följande innehåll införas i förordningen. Vid beräkningen av krigskonjunkturskatten d jordbruk md inkomsten under ett vart av förkrigsinkomstáren ej sättas lägre än till ett belopp, som Bihang till riksdagens protokoll 1942. 3 saml. Nr 272-274. 1