Motioner fl Första kammaren, Nr 283. 9 dylika perioder. Varför arbetare med blandat arbete ifråga om periodindelning skulle ställas i ett annat läge än de egentliga djurskötarna, är icke klargjort och torde ej heller kunna klargöras. Det finnes ingen rimlig anledning att tillämpa annan periodindelning för det ena slaget av arbetare än för det andra. - Slutligen vilja vi framhålla att införande av veckoarbetstid för arbetare med blandat arbete innebär en ändring av principen i gällande lag, som icke har stöd i de praktiska förhållandena. Ända sedan lantarbetarnas arbetstid blev lagligen reglerad har f. ö. såväl arbetsrådet som parterna på arbetsmarknaden varit ense om att arbetstiden för arbetare med blandat arbete åtminstone till viss del måste beräknas för tvåveckorsperiod. Vid lagändringen 1939 anslöto sig statsmakterna till denna uppfattning. Det måste sägas vara besynnerligt att, då arbetsrådet nu utan angivande av bärande skäl gör sig till tolk för en motsatt uppfattning, Kungl. Maj:t följer med i helomvändningen. Under hänvisning till det anförda få vi föreslå, att riksdagen beslutar att 4 § 1 mom. a) lantarbetstidslagen gives följande lydelse: "För varje brukningsdel må arbetstiden för en arbetare, som i regel användes till såväl djurskötsel som annat arbete (arbetare med blandat arbete), utgöra för dygn högst 10 timmar samt för två arbetsveckor i följd under januari, februari och december högst 94 timmar, under mars, oktober och november högst 104 timmar och under tiden aprilseptember högst 108 timmar. Vad nu sagts gälle ock den, som ersätter arbetare med blandat arbete under ledighet" Stockholm den 10 juni 1942. Axel Löfvander. Gust. Elofsson i Vä.
Sida:Rd 1942 C 22 3 Första kammarens motioner 1 300.djvu/763
Den här sidan har inte korrekturlästs