Sida:Rd 1942 C 22 3 Första kammarens motioner 1 300.djvu/800

4 - Motioner i Första kammaren, Nr 298. Nr 298. Av herr Holmström m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till arbetstidslag för detaljhandeln, m. m. I Kungl. Maj:ts proposition nr 349 med förslag till bland annat ny butiksstängningslag har föreslagits, att frågor om lagens tillämpningsområde skola upptagas till prövning av en central myndighet, arbetsrådet. Enligt 3 § i lagförslaget skall nämligen arbetsrådet på därom framställd begäran avgöra, huruvida lagen äger tillämpning å viss försäljning eller visst öppethållande av butik, ävensom i andra spörsmål rörande lagens tillämpning avgiva utlåtanden. I propositionen föreslås, att arbetsrådet skall få en särskild sammansättning vid behandlingen av sådana frågor. Reglerna härom återfinnas i lagförslagets 13 §. Enligt denna skall vid handläggning av ärenden enligt butiksstängningslagen av Konungen utses två med förhållandena inom lagens tillämpningsområde förtrogna ledamöter, av vilka en skall utses bland personer, föreslagna av de svenska arbetsgivareföreningarnas förtroenderåd, och en skall utses av landsorganisationen i Sverige. Mot förslaget att arbetsrådet skall ta befattning med frågor rörande lagens tillämpningsområde ha vi ingenting att erinra. Vi finna det dock egendomligt, att en av de ledamöter i arbetsrådet, som skola representera den speciella sakkunskapen på butiksstängningslagens område, skulle utses efter förslag av arbetsgivarsammanslutningar. Så vitt vi kunna finna kommer nämligen arbetsrådet vid prövningen av frågor enligt den nya butiksstängningslagen icke att ta någon som helst befattning med spörsmål, som beröra förhållanden mellan arbetsgivare och arbetare. Undersöker man vilka frågor, som arbetsrådet får att bedöma, finner man, att det gäller tolkningen av begreppen butik, detaljhandel, yrkesmässig försäljning m. m. enligt 1 § samt tolkning av de olika bestämmelserna i 2 §, som stadgar undantag från lagen av vissa slag av försäljning eller öppethållande. Det är alltså här fråga om former för försäljning, varusortering etc., som beröra näringsidkaren i hans egenskap av köpman, men icke om sådana omständigheter, som ha avseende på hans egenskap av arbetsgivare. Det må i förbigående framhållas, att reglerna i butiksstängningslagen givetvis skola tillämpas även för det fall att näringsidkare icke har några anställda och till följd härav icke framstår som arbetsgivare. Det är därför enligt vår mening uppenbart, att den speciella sakkunskap på detaljhandelns område, som det här är fråga om, bör tillföras arbetsrådet i den formen, att en ledamot utses efter förslag från köpmannaorganisation och icke från arbelsgivarsammanslutning.