Nr 22.
Av herr Johansson, Johan Bernhard, om pension åt fanjunkaren i
Kungl. Hallands regementes reserv J. M. Blomberg.
I och med genomförandet av ny organisation för värnpliktigas
inskrivning och redovisning kommer fanjunkaren i Kungl. Hallands regementes
reserv J. M. Blomberg att avgå från sin tjänst som rullföringsbiträde vid
Halmstads rullföringsområde nr 8.
Blomberg är enligt härvid fogade åldersbetyg född den 28 augusti 1880, bil 1.[1]
Enligt bifogad tjänsteförteckning, bil 2,[1] antogs Blomberg som indelt soldat vid Kungl. Hallands regemente den 3 oktober 1900, som volontär den 20 juli 1902, avlade examen i sjukvårdskorpralskola den 25 april 1903 och förordnades därefter till vice korpral den 25 juli och till korpral den 31 december 1903 samt till distinktionskorpral den 31 maj 1904. 1905, 19 april, avlade han examen vid underofficersskola och antogs den 22 november 1909 som sergeant i regementets reserv. Den 2 juni 1923 blev Blomberg fanjunkare i samma regementes reserv och utnämndes den 16 juni 1928 till svärdsman. Blomberg har under åren 1910, 1913, 1915, 1917 och 1919 fullgjort repetitionsövningar eller därmed liknande tjänstgöring. Den 1 oktober 1906 förordnades han till rullföringsbiträde vid Halmstads rullföringsområde nr 8. Denna tjänst har han alltså vid beräknad avgång den 1 oktober 1942 innehaft i ej mindre än 36 år. Han har hela tiden förhållit sig utmärkt väl i tjänsten och hänvisas härvid till av hans förmän under skilda perioder avgivna vitsord, bil 3—5.[1]
Enär Blomberg redan som distinktionskorpral antogs som rullföringsbiträde och därefter antogs i reserven, tillhör han det fåtal tjänstemän i nämnda anställningsgrupp, för vilka pensionsfrågan ej är ordnad, och måste alltså spörsmålet om denne statstjänares ålderdomsförsörjning bliva en riksdagsfråga. Riksdagen har förut i liknande fall, såsom vid behandling av motionen i andra kammaren nr 51 år 1940 angående beviljandet av pension åt fanjunkaren i Kungl. Västernorrlands regementes reserv C. L. Cedervall, alltid visat sig förstående i dylika fall och i regel beviljat årlig pension åt sådana gamla trotjänare, som den i varje fall funnit skäligt.
Vid fixerandet av en lämplig pension i förevarande fall måste givetvis å ena sidan först hänsyn tagas till den omständigheten, att Blomberg icke haft att inbetala andra pensionsavgifter än till allmänna folkpensioneringen. Å andra sidan måste stor vikt fästas vid den långa tjänstetiden — 42 år — varjämte vid bestämmandet av pensionens storlek även bör beaktas den
