Sida:Rd 1942 C 23 4 1 AK motioner 1 224.djvu/104

10 Motioner i Andra kammaren, Nr 32. i samma riktning, och kanske kan man förvänta, att 1941 skolkommission skall finna nya positiva linjer i detta hänseende." Ett nät av bibliotek har spänts över hela landet, och utlåningssiffrorna fran de senaste åren vittna om en påtagligt ökad länefrekvens; det synes stå klart att llaslusten just bland ungdomen högst avsevärt ökat. I detta sanunanhang bor heller inte forglömmas hur idrott och friluftsliv i ej ringa mån bidragit till den" moderna ungdomens daning. Samhället har genom en hel serie åtgärder sokt bjuda ungdomen möjligheter att på ett förnuftigt sätt tillvarata sin fritid, och det torde inte innebära någon överdrift, om man slår fast, att det just nu finns en bredare elit av ungdom än någonsin tidigare, en ungdom, som fostrats-1 de folkliga organisationerna, som smitt andens stål i det frivilliga folkbildningsarbetets vapensmedjor och förvärvat fysisk spänst på idrottsplatserna och i ett allt intimare umgänge med naturen. Uppenbarligen räcker emellertid inte vad som i detta avseende från samhällets sida åtgjorts. Bristen på. goda samlingslokaler, speciellt på landsbygden, är uppenbar, i vissa landsändar rent av skriande. Biblioteken äro alltjämt for små och fåtaliga. Stora delar av ungdomen stå. utanför allt orgamsationsarbete och ha heller ej funnit vägen till idrottsplatserna. De ha varit oförmögna att ge fritiden innehåll och mening. Deras tillhåll har blivit gathörnet, kaféet och vinstugan. De ha sökt utlopp för den naturliga livsglädje, som måste finnas hos varje ungdom, inom ett mer eller mindre mekaniserat nöjesliv, som ofta skänkt föga glädje men i stället varit desto dyrare. Att det moderna nöjeslivet har stora avigsidor torde ligga i öppen dag. Å andra sidan äro vi inte beredda att skriva under på den skygglappsfamlande kritik, som helt fördömer allt vad nutida nöjesliv heter. Man får inte blunda för den omständigheten att verkliga krafttag gjorts för sanering av nöjeslivet, alldeles speciellt genom landets folkparker. Vi tillåta oss i detta sammanhang citera ett avsnitt ur en ledande artikel i Dagens Nyheter, va-rs karakteristik av nöjeslivet vi i stort sett kan understryka. I denna artikel (publiceradden 23 juli 1941) heter det bland annat: "De unga människorna nu är varken bättre eller sämre än förr: alla vederhäftiga iakttagelser nu och vittnesmål om det förgångna. tyder på att de är sig rätt lika från släktled till släktled. Men den värld de har att orientera sig i blir olika undan för undan, och därför blir det för varje släktled ett nytt problem att möta den. De nykomna erbjuds ständigt nya hjälpmedel att ta sig fram i världen och ständigt nya frestelser att villa. bort sig i den. Dem kan man diskutera, på. en plattform, som tycks gemensam för unga och gamla, präster och förnekare: att ungdom kräver nöjen, men att nöjen skola vara främjande och inte nerbrytande för livsmod och arbetsglädje. Man borde till och med kunna enas om att den lilla värld som heter det svenska samhället inte är värre för ungdomen nu än förr, snarare betydligt bättre. Kvar står att det ännu inte är bra - att det är ett samhällsproblem när det i ungdomens nöjesliv fortfarande förekommer sådant som alkoholism och promiskuitet, vilket inte är nöjen, bara elände. V På. sina håll utpekas gärna nöjesindustrin som vår tids specifika ungdoms