Sida:Rd 1942 C 23 4 1 AK motioner 1 224.djvu/106

12 .liotioøwr i Andra kammaren, Nr 3.2. uttalanden. som delvis varit mycket utförliga, framgår, att samtliga kretsar ansett po.s-(tim åtgärder för en rationell ungdoinsvård erforderliga. Det stora flertalet kretsar har vid sidan därav även önskat restr-iktiva åtgärder. Ehuru vi själva anse att större delen av de restriktiva åtgärderna icke kunna rekommenderas och ej skulle bidraga. till att lösa ungdomsproblemet, tillåta vi oss citera. några av de åtgärder, som förordats av de "restriktionsvänliga" lärarna: "Skärpt kontroll från samhällets sida av såväl nöjeslokaler som av ungdomens tillträde till desamma. Skärpt lagstiftning mot den s. k. nöjesindustrin och alla som profitera. på ungdomens nöjesbehov. - Minimiåldern för tillträde till barnförbjuden biografföreställning bör höjas till 18 år. Strängare censur mot underhaltig film. Transportförbud och andra restriktiva åtgärder mot all smutslitteratur; Den enbart underhållningsbetonade nöjespressen belägges med såväl omsättnings- som lyxskatt. . Ungdom under 16 år bör ej vistas utom hemmet efter kl. 21 utan målsmans sällskap. Kommunalt veto såväl ifråga om tillfälliga som mera regelbundet återkommande offentliga danstillställningar. Veckolön lämnas i början i stället för i slutet av veckan. Strängare direktiv för landsfiskaler och andra myndigheter, som lämnar tillstånd för anordnande av offentliga nöjestillställningar, så att en effektiv beskärning av den privata nöjesindustrin ernås. Böter för svordomar, papperskastning och annat ohyfsat uppträdande. Böterna går till ungdomsvården. Det bör undersökas om möjlighet finns att förhindra idrottstävlingar under söndagarnas högmässa." Vi betona ännu en gång, att vi inte tro att det önskade resultatet ernås genom en mångfald av restriktiva påbud. De flesta av de anförda exemplen synas närmast mera som hugskott än allvarligt övertänkta förslag. I tidningen Ostgöten har redaktör Yngve N orrvi underkastat ovanstående enquêtesvar en kritisk granskning, och vi kunna helt och fullt ansluta oss till de synpunkter han däri framlagt: "Redan nu är friheten så pass beskuren för ungdomen (och även deräldre) att restriktionerna direkt stimulera till lagöverträdelser som rena protest yttringar. Man får heller inte glömma bort, att de föreslagna åtgärderna inte bara skulle drabba den verkligt demoraliserade ungdomen - vars antal dock är försvinnande litet - utan de skulle i ännu högre grad göra livet till en plåga för den sunda ungdomen. Att följderna inte skulle bli enbart moraluppbyggande är tämligen säkert. Genom att införa förbud stimulerar man nämligen- en egenskap hos all ungdom som man tydligen inte alls tagit med 1 bemknlffåen, nämligen den sportsliga prestationslustan. Förbjuden frukt smakar bast, heter det i ett gammalt ordspråk. Allt som är förbjudet vill