Sida:Rd 1942 C 23 4 1 AK motioner 1 224.djvu/229

Motikmer i Andra kammaren, N r 7.9. 3 vid jordningen moment skulle förekomma, som strede mot förrättningens allvarliga innebörd eller vore oförenligt med kyrkorummets helgd. Kungl. Maj : t utgick med rätta ifrån att anhållan om kyrkas upplåtande i varje falli komme att ske endast i sällsynta fall, då annan lokal ej kunde uppbringas eller särskilt otjänlig väderlek rådde. Nu har emellertid den negativa bestämmelsen i fråga om kyrkas upplåtande tolkats mycket olika av vederbörande präst. I vissa fall synes man ha tolkat den som ett ovillkorligt förbud och ansett att "särskilda skäl" praktiskt taget aldrig föreligga. Om kyrkauupplåtes - så har- man 1esonerat - måste i varje fall själva jordfästiiingsakten förrättas av präst, medan man medgivit frikyrkopastorn rätt att assistera eller läsa ett Guds ord vid bären och hålla något tal. Att detta icke var lagstiftarens mening är utan vidare uppenbart. Somliga kyrkoherdar ha kategoriskt förklarat sig förhindrade att upplåta kyrkan, fastän just de "sär- skilda skäl" för kyrkas upplätande, som både riksdagen och kyrkomötet hade i tankarna, i hög grad förelegat. I alla sådana fall har vederbörande åberopat lagens negativa formulering. I vissa. fall har kyrkoherde vägrat att upplåta gravkor. för frikyrkliga jiordfástningar, särskilt när gravkoren varit sammanbyggda med kyrka - allt under påpekande av att även gravkoren varit invigde. rum, som enligt lagens formulering icke skulle upplåtas. Sådant har förekommit även i Stockholm men särskilt ofta i landsorten. Det har förekommit fall, då den frikyrkliga begravningen måst förrättas i snöstorm och- stark kyla ute på kyrkogården, medan kyrkan strax bredvid stått uppvärmd och oanvänd. I somliga fall har man nödgats transportera liket långa vägar till närmaste frikyrkolokal och sedan tillbaka till kyrkogården. Vissa territoriella stadsförsainlingar sakna gravkapell vid kyrkogäirden och förrätta alla jorclfästningar i kyrkan under den kalla årstiden, men vedßrbörflflde präst har vägrat att upplåta kyrkan för icke kyrklig akt, ehuru särskilda skäl varit. I ett fall skedde ändring genom biskops ingripande. Men det finnes också exempel på att vederbörande kyrkoherde handlat pä helt annat sätt. I vissa fall har han frivilligt erbjudit sig att öppna kyrkan för frikyrkliga begravningar, då han ansett förhållandena motivera det ellerandra kaler varit otillräc.kliga att rymma dem som väntats deltaga i begravningen. Sadant tillmötesgående har givetvis bidragt till att skapa ett gott forhå.llande"iiiel- lan kyrkan och de frikyrkliga, medan bristande vilja att tillmötesgå billiga onskningar förorsakat misstämning. - - Sedan det statskyrkliga jordfästniiigstvänget genom ovannäiiiiida lag bhflt upphävt, bör det icke längre behöva finnas några j>1lncipiella betaiil<l-1g1}fte1- m°t kyrkas upplåtande för icke kyrkliga bßgfavillnšflli nal Sarskflda Skal därest dessa ske under former, som svara mot kyrkoruiiimets lielgd. Aven for rent profaiia ändamål upplätes ju numera kyrkan. bor den Ju kllllliü Ollpnflf för en kristlig akt i värdiga former även Om 011 i(l<o Pm-"ltvl5-d Person 1-lamm Jag