Sida:Rd 1942 C 23 4 1 AK motioner 1 224.djvu/274

2 Motioner i Andra kammaren, Nr 92. arbete. De senare årens mycket låga skörderesultat samt avsaknad av större livsmedelsimport ha medfört att krisorganens arbete undan för undan i hög grad måste inriktas på livsmedelsproduktionen. Denna utveckling har redan ställt våra krisorgan inför oerhörda arbetsuppgifter. Staten ingriper i och påverkar på flera sätt.och områden landets jordbruksproduktion genom sitt organ, livsmedelskommissionen. Det fordras mer än någonsin en verkhg planhushållning för att det hela skall gå i hop. Det gäller nu att med alla till hands stående medel ur jorden kunna frambringa största möjliga. skördar. På landets jordbrukare vilar också ett stort ansvar för kommande produktionsår. I första hand spela givetvis väderleksförhållanden och prisutsikter i-n för att ett tillfredsställande produktionsresultat skall kunna ernås, men därutöver kommer som ofrånkomlig förutsättning att samarbete och förtroende förefinnas mellan statens krisorgan och landets jordbrukare. Redan nu förefaller detta samarbete i viss mån etablerat i livsmedelskommissionens arbete, men det torde alltmer stå klart att detta samarbete måste vidgas och ge form åt kristidsstyrelsernas organisation. Produktionsfrågan kan icke lösas enbart genom enhetliga direktiv från ett centralt organ. Jordbrukens storlek, växtperiodens längd, den produktion varpå jordbruket baserar sin existens, för att nämna några exempel, visa en sådan nyansering mellan olika delar av landet att vid organiserandet av vår livsmedelsförsörjning detta måste påverka även kristidsstyrelsernas organisation. En omorganisation av landets kristidsstyrelser framstår därför såsom nödvändig för att nämnda förankring och samarbete med representanter från jordbrukets sida även lokalt skola ernås. Detta kan tänkas ske på olika sätt. Den ena möjligheten är, att när någon ledig plats i nuvarande kristidsstyrelser uppkommer, man då från livsmedelskommissionens sida söker vid personalvalet tillgodose jordbrukets intressen. Så. torde redan i viss utsträckning ha skett, men detta tillvägagångssätt är icke tillfyllest inför de stora arbetsuppgifter som nu åvila kristidsstyrelserna i fråga om vår jordbruksproduktion. Riktigare är, att man tager steget fullt ut, och hemställer jag, att inom kristtdsstyrelserna upprättas en s. k. produktionsavolelning. Denna avdelning bör som leda.re hava en på jordbrukets område praktiskt och teoretiskt kunnig person med administrativ förmåga samt därutöver förslagsvis bestå av tre eller fyra ledamöter, vid vilkas val jordbrukets olika produktionsgrenar och dess viktigaste binäringar bliva representerade. Denna avdelning bör bland annat handhava fördelningen av förnödenheterna, beslaget av spannmål, ledning av arbetsblocken samt den verksamhet, som kan bliva erforderlig för produktionsinriktningens ordnande. En för jordbrukets produktion grundläggande faktor är vidare dess förseende med arbetskraft, och detta framför allt vid den tidpunkt då den särskilt behövs. Skall detta effektivt kunna ordnas bör denna fråga kunna följas och organiseras av det organ, som vid tillfället i länen följer jordbrukets kristidsbetonade produktionsförhållanden. En produktionsavdelning inom kristids