Motioner i Andra kammaren, Nr 139. 3 Nr 139. Av herr Jonsson i Skedsbygd m. fl., om anslag för bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. I skrivelse till Kungl. Maj:t den 18 oktober 1941 angående anslagsäskande till riksdagen har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för "underhåll av enskilda vägar begärt ett anslag av 300000 kronor för budgetåret 1942/43. Med hänsyn till den beräknade behållningen av 1 000 000 kronor för detta ändamål skulle enligt styrelsens mening endast 100 000 kronor i nytt anslag behövas, men för att möta eventuellt uppkommande oförutsedda bidragsbehov vore dock en summa av 300000 kronor önskvärd. Till motivering härför anför styrelsen: "Uppskattningen av underhållskostnaderna verkställdes i samband med besiktning av vägarna under hösten 1939 och försommaren 1940, varvid då gällande dagsverks- och materialpriserlades till grund för kostnadernas beräkning. Kontrakt har tecknats mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och vederbörande intressenter angående underhällets utförande. Sedan nämnda tid hava emellertid väsentliga stegringar av kostnaderna inträtt, främst på grund av de ökade utgifter för framtransport av grus, vilka föranledas av höjda arbetspriser och svårigheten att erhålla gengasdrivna lastbilar samt dessas mindre lastförmåga jämfört med bensindrivna bilar, särskilt kännbart å backiga vägar. Till styrelsen ha inkommit ett flertal framställningar om att underhållsbidragen för kalenderåret 1941 måtte ökas" Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anser alltså för sin del att en viss höjning av de beräknade underhållskostnaderna för sagda år måste anses skälig och berättigad. Eftersom den allmänna prisstegringen vore tämligen likformigt fördelad över-hela landet anser styrelsen en generell förhöjning av underhållsbidragen med högst 25 procent vara att förorda. Utöver vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört må framhållas, att även utförandet av övriga förekommande underhållsarbeten såsom dikesrensningar, röjningar-och dyl., som fordra manuell arbetskraft, ha undergått kostnadsstegringar. Väghållarna, som i regel äro mindre jordbrukare, kunna i de flesta fall icke själva hinna med att utföra sådant arbete, utan måste härför använda sig av lejd arbetskraft och äro sålunda tvingade att vidkännas ökade utgifter. Kungl. Maj:t har dock i årets statsverksproposition under sjätte huvudtiteln endast upptagit ett belopp av 100 000 kronor för bidrag till underhåll
Sida:Rd 1942 C 23 4 1 AK motioner 1 224.djvu/383
Den här sidan har inte korrekturlästs