° Motioner i Andra kammaren, Nr 142. 15 Betydelsen i allmänhet av en väl ordnad undervisning i hushällsgöromål för flickor måste skattas mycket högt såväl ur nationalekonomisk som ur den allmänna folknäringens synpunkt, vilken uppfattning delas av såväl Kungl. Maj:t som riksdagen. Antalet skoldistrikt, i vilka undervisning i hushållsgöromål i fortsättningsskolor vid slutet av vårterminen 1937 icke var anordnad, uppgick till 1 030 eller 41,8 procent av hela antalet skoldistrikt, vilka så gott som samtliga voro belägna på landsbygden. Härav framgår, att införande av obligatorisk undervisning i hushållsgöromål för flickor enligt överstyrelsens förslag närmast är en reform av landsbygdens fortsättningsskoleväsende, vilket ytterligare synes oss aktualisera densamma, ej minst med hänsyn till svårigheten att erhålla kvinnlig arbetskraft i hemmen å landsbygden. Genom skrivelse den 5 juni 1936 uttalade riksdagen önskvärdheten av att ett resultat utav en utredning i berörda ärende snart måtte kunna föreläggas, och då så lång tid förflutit sedan utredningens tillkomst, synes det motiverat att nu upptaga densamma till prövning och avgörande. Huruvida överstyrelsens här refererade förslag med hänsyn till omständigheter, som inträffat efter dess framläggande, kan behöva underkastas förnyad prövning, undandrager sig vårt bedömande, men det torde under alla förhållanden ankomma på Kungl. Maj:t att träffa avgörande därom. På grund av vad i det föregående anförts få vi föreslå, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att undervisning i hushållsgöromål från den tidpunkt, som Kungl. Maj :t kan finna gott föreskriva, meddelas samtliga flickor i fortsättningsskolan i huvudsaklig överensstämmelse med skolöverstyrelsens förslag av den 26 juli 1938. Stockholm den 23 januari 1942. O. Malmborg. Gust. Mosesson. Rudolf Boman. Carl Björling. Kerstin Hesselgren. John Bergvall. Wald. Svensson. Alf. Niisson, - Steneberg.
Sida:Rd 1942 C 23 4 1 AK motioner 1 224.djvu/395
Den här sidan har inte korrekturlästs