Sida:Rd 1942 C 23 4 1 AK motioner 1 224.djvu/54

6 Motioner i Andra kammaren, Nr 11. kostnadernas olikheter på olika orter i anslutning till det system, som gäller för bestämmande av statstjänstemännens löner. Ett viktigt steg mot utvidgning av dyrortsgrupperingssystemet .togs, då i 1928 års kommunalskattelag (§ 48 mom. 1) föreskrevs, att samtliga orter i riket skulle med avseende på levnadskostnaderna indelas i fem olika grupper. De bevillningsfria avdragen skulle sedan fastställas till sin storlek med hänsyn till de olika levna-dskostnaderna inom ortsgrupperna. Giltighetstiden för denna gruppering har sedan undan för undan förnyats, och enligt beslut av 19-10 års lagtima riksdagskall den gälla till utgången av år 1942. Genom skattegrupperingen utsträcktes dyrortsgrupperingssystemet till ett helt nytt område. Avsikten med denna gruppering var att utjämna ska-ttebördan så att rättvisa skulle skapas mellan skattebetalare på olika orter med hänsyn till skiljaktigheterna i levnadskostnader. Genom beslut av 1937 års riksdag infördes dyrortsgradering även av folkpensionerna. För detta ändamål indela-des riket i tre olika dyrortsgrupper, för vilka tilläggspension skulle utgå med varierande belopp, avpassa-de efter skiljaktigheterna i levnadskostnader mellan olika orter. Denna dyrortsgruppering fick dock endast provisorisk karaktär och skulle gälla för åren 1938/40. Den har dock sedermera givits förlängd giltighet, och enligt beslut av 1941 års lagtima riksdag skall den gälla till utgången av år 1943. Då 1940 års lagtima riksdag fattade =beslut om införande av familjebidrag för de värnpliktiga gjordes även dessa dyrortsgraderade. I detta fall skulle samma ortsindelning tillämpas som gällde för folkpensionerna. Vidare må också påpekas, att mödrahjälpen genom vissa normer, som äro fastställda av socialstyrelsen, i realiteten är dyrortsgraderad. Från relativt ringa början har dyrortsgrupperingssystemet således svällt ut och erhållit en mycket betydande omfattning. Samtidigt har det också blivit mycket komplicerat. Det har icke fungerat friktionsfritt utan tvärtom givit upphov till be1ättiga-d kritik både ur principiella och praktiska synpunkter. Kritiken framfördes till en början endast av de grupper, som systemet direkt berörde, nämligen löntagarna i statens tjänst. Allteftersom detsamma kommit att ingripa på allt flera områden av samhällslivet ha allt flera folkgrupper kommit att se på detsamma med kritiska blickar. Särskilt är detta fallet med landsbygdens befolkning, oberoende av vilka yrken eller tjänster de utöva. Från tjänstemannahåll ha anmärkningar riktats mot metoderna för att mäta och uppskatta levnadskostnaderna på olika orter. Man har särskilt anmärkt på att de hushållningsbudge-ter som uppgjorts varit ofullständiga. Vid de av socialstyrelsen verkställda levnadskostnadsundersökningarna har man icke tagit hänsyn till alla de utgifter en familj har på en viss ort utan arbetat med en avkortad budget. Vid de- undersökningar, som lågo till grund för 1935 års dyrortsgruppering, ingingo följande hushållsposter i budgeten: livsmedel, bränsle, lyse, bostad, skatter och övriga utgiftsposter. Den sistnämnda