Sida:Rd 1942 C 23 4 1 AK motioner 1 224.djvu/56

8 Motioner z Andra kammaren, Nr 11. Iandsbygdens folk icke kommer i åtnjutande av. Otvivelaktigt har också systemet bidragit att öka den flykt från landsbygden, -som av andra orsaker sedan länge varit i gång. - l Statsmakterna ha uppmärksammat missförhållandena med dyrortsgrupperingssystemet, och en reform av detsamma har stått på dagordningen. 1936 års lönekommitté påtalade behovet av en sådan och framlade också vissa riktlinjer därför. 1938 års riksdag uttalade sig i samma riktning, och i mars 1939 erhöll socialstyrelsen av Kungl. Maj:t i uppdrag att upprätta förslag till en ny indelning av riket i dyrortsgrupper beträffande skatter och löner till statsanställda. Till grund för denna skulle ligga en levnadskostnadsundersökning, verkställd genom insamling av prisuppgifter ifrån olika orter. Då världskriget utbröt på hösten samma år kom denna undersökning aldrig att verkställas. I stället har under 1941 en dylik undersökning i förenklade former utförts av socialstyrelsen, sedan den erhållit Kungl. Maj:ts bemyndigande därtill och riksdagen anslagit 45.000 kronor för ändamålet. Förslaget om nämnda undersökning kom ursprungligen från socialstyrelsen, vars mening det torde ha varit, att undersökningen skulle utmynna i allmämia omgrupperingar, som sedan, när mera normala förhållanden inträtt, skulle få ersättas med nya, baserade på material utvisande då rådande, stabiliserade prisrelationer. Socialministern ställde sig emellertid avvisande till denna tanke och ville ej taga ställning till frågan om provisoriska dyrortsgrupperingar nu böra ske eller ieke. Han ansåg att vid nu rådande prisrelationer kunde en fullständig revision av dyrortsgrupperingen leda till obilliga resultat. - l motioner av landsbygdsrepresentanter till 1941 års riksdag yrkades dels, att i samband med den förestående omprövningen av andra delar av dyrortsgrupperingsproblemet även upphävandet av ortsgrupperingen av folkpensioncrna såsom en konsekvens av dyrortsgrupperingssystemets avskaffande måtte tagas under övervägande, och dels, att riksdagen med upphävande av gällande ortsgruppering av de skattefria familjeavdragen måtte besluta att vid statlig beskattning lika familjeavdrag tillämpas i enlighet med för ortsgrupp l gällande bestämmelser. ;\-lotionerna behandlades av resp. andra lagutskottet och bevillningsutskottet, vilka avstyrkte desamma. Andra lagutskottet ansåg, att frågan om dyrortsgrupperingen i dess helhet icke borde upptagas till närmare prövning förrän de nuvarande prisförliållandena erhållit en större stabilitet, så att erforderliga ekonomiska undersökningar på längre sikt kunde verkställas. Bevillningsutskottet anslöt sig till denna motivering men förklarade dock, att det icke förbisåg, att förhållandena kunde komma att utveckla sig så, att en provisorisk lösning beträffande skattegrupperingen blir nödvändig i avvaktan på en kommande reform. Gemensamt för de här citera-de uttalandena är den uppfattningen, att dyrortsgrupperingssystemet bör bibehållas i princip, men att det bör reformeras för att avskaffa påtagliga missförhållanden. Emellertid har på flera håll i