Sida:Rd 1942 C 23 4 1 AK motioner 1 224.djvu/79

Motioner i Andra kammaren, Nr 21. 7 ¶. Nr, 21. Av herr Edberg m. fl., angående skapande wv ökad trygghet för hyressökande familjer med barn. Stagnationen på byggnadsmarknaden har inom flera samhällen förorsakat en mycket kännbar -bostadsbrist. Alldeles speciellt har detta varit fallet i en del städer och industrisamhällen, vilkas folkmängd sedan krigsutbrottet avsevärt ökat, och där byggnadsproduktionen trots statligt stöd, många gånger av mycket betydande omfattning, ej tillnärmelsevis kunnat hålla jämna steg med inflyttningen. Bostadsbristen har å sin sida givetvis skapat en hel serie högst allvarliga problem, av vilka särskilt ett -i hög grad påkallar statsmakternas uppmärksamhet. p Genom den starkt stegrade efterfrågan på bostäder få hyresvärdarna självfallet större möjligheter än tidigare att sovra bland de hyressökande. Därom vore i och för sig ingenting att säga därest det icke förhölle sig så, att denna sovring i första hand - för att icke säga så gott som uteslutande - komme att gå ut över familjer med barn. I ett stort antal fall ha sådana familjer avvisats av hyresvärd-arna enbart under den motiveringen att man icke önskade barn i fastigheten. Fall ha också inträffat då uppsägning skett med samma motivering. Det bör i sammanhanget observeras, att detta icke enbart gällt beträffande s. k. barnrika familjer utan mycket ofta också i fråga om familjer med endast ett à två barn. Gällande hyreslagstiftning lägger heller intet verksamt hinder i vägen för ett förfaringssätt av påtalat slag. Visserligen stadgas i § 38 hyreslagen, att hyresgäst äger uppbära skälig gottgörelse för de kostnader som äro förenade med flyttning från lägenheten, därest hyresvärden vägrat förlängning av hyresförhållandet "av sådan anledning att hans förfarande måste anses strida mot god sed i hyresförhållanden". Även om en uppsägning på ovan antydda grunder måste sägas stå i strid mot "god sed i hyresförhållanden" synes lagens nuvarande formulering icke erbjuda tillräcklig trygghet för familjer med barn. Den gottgörelse hyresgäst i ett- fall som detta kan göra anspråk på är ju också, i de fall gottgörelse över huvud taget kommer i fråga, av begränsad omfattning och till föga båtnad då vederbörande familj på grund av rådande bostadsbrist är handikappad vid sökandet efter ny lägenhet. En skärpning av det ifrågavarande lagrummet synes därför böra övervägas till skydd för denna kategori av hyresgäster. En sådan skärpning skulle emellertid, även om den bjöde ökad trygghet för-familj med barn, som redan innehar lägenhet, icke förbättra situationen för hyressökande familjer med barn. Denna sida av problemet är likväl den allvarligaste och tarvar en alldeles speciell uppmärksamhet. En lösning därutav