Sida:Rd 1942 C 31 9 1 Första lagutskottets utlåtanden och memorial nr 1 61.djvu/256

Den här sidan har inte korrekturlästs

10 Första lagutskottets utlåtande Nr 26. nat erhållas och ej heller hade något prejudikat att tillämpa förelegat. Stiftsnämnden anhölle, att vidare åtgärd icke måtte vidtagas för bevakande av kyrkofondens förmenta rätt i förevarande ärende. I yttrande över framställningen avstyrkte statskontoret bifall till densamma med hänsyn till de konsekvenser ett efterskänkande i förevarande fall av kyrkofondens fordran kunde medföra. Kammarkollegiet har emellertid ansett, att ett efterskänkande av kyrkofondens fordran i dessa och likartade fall borde kunna medgivas. Innehållet i kammarkollegiets yttrande är återgivet å sid. 3-5 i propositionen, vartill utskottet hänvisar. Statskontoret har härefter yttrat sig ånyo och därvid icke funnit tillräckliga skäl anförda för den av kammarkollegiet föreslagna åtgärden. Pastoraten ifråga hade möjlighet att genom upptagande av lån fördela kostnaden på flera år. Vidare påpekades, att kyrkofonden vore utsatt för fortgående kapitalminskning, så länge icke allmänna kyrkoavgiftens maximum höjdes. I propositionen anför föredragande departementschefen, statsrådet Bagge - efter att hava redogjort för vad i ärendet förekommit - följande: "Utredningen visar, att det av stiftsnämnden ifrågasatta efterskänkandet.. av kyrkofondens rätt till återbäring avser ett sammanlagt belopp av 6,284 kronor 96 öre, varav 1,866 kronor 20 öre belöper å Forsmarks pastorat, 1,516 kronor 37 öre å Markims pastorat, 1,480 kronor 49 öre å Estuna pastorat och 1,421 kronor 90 öre å Skuttunge pastorat. Dessa pastorat, som höra till Uppsala stifts minsta, hava såsom kammarkollegiet framhållit ett mycket litet skatteunderlag och förhållandevis hög uttaxering. Avkastningen av pastoratens prästlönetillgångar uppgår enligt vad inhämtats till så ringa belopp, att den endast kunnat täcka en mindre del av pastoratens prästlönekostnader. Inom Forsmarks pastorat finnes sålunda endast ett löneboställe, som lämnar ett årligt arrende av omkring 170 kronor, och boställets skog omfattar blott en areal av 9 hektar. Normalavkastningen vid Estuna löneboställe har upptagits till 1,190 kronor och vid MarkimOrkesta pastorats två löneboställen till sammanlagt 1,779 kronor. Av löneboställena i Skuttunge pastorat kan med hänsyn till stora byggnadskostnader icke påräknas någon egentlig behållning. Samtliga pastorat ha därför måst företaga avsevärt större utdebitering än den normala för att kunna bestrida de åtagna prästlönekostnaderna. - Även om möjlighet finnes att i avräkningslängderna från ett år till ett annat balansera över här uppkommen fordran hos pastoraten och sålunda fördela återbetalningen på flera år, torde en återbetalning bliva betungande. Billighetsskäl synas därför tala för att pastoraten befrias från den belastning, som ett utkrävande av de nu ifrågavarande beloppen skulle innebära. Några vittgående ekonomiska konsekvenser härav torde med hänsyn till den av kammarkollegiet gjorda utredningen icke vara att befara, alldenstund fråga är endast om en begränsad tidrymd i förfluten tid.