Sida:Rd 1942 C 31 9 1 Första lagutskottets utlåtanden och memorial nr 1 61.djvu/611

Första lagutskottets utlåtande Nr 58. 7 Stadgandena utkastets 2 och 3 §§ avsågo några av de vanligaste formerna för insamling. I- promemorian erinrades att de dagliga tidningarna ofta välvilligt anordnade insamlingar för olika ändamål. En bruklig form för redovisning i dessavfall vore, att givarnas namn och gåvornas belopp offentliggjordes i tidningen. Denna form för insamling syntes alltjämt kunna få tillämpas utan vare sig förhandsanmälan eller särskilt tillstånd. Stadgande härom upptogs i 2 § och innehöll att redaktionen för tidning eller tidskrift, som utkomme minst en gång i månaden, finge anordna offentlig insamling, såframt redovisning omedelbart lämnades i tidningen eller tidskriften. Vidare stadgades i- 2 § att offentlig insamling även eljest finge äga rum till förmån för välgörande, kulturell eller allmännyttig institution av stadigvarande natur, såframt den skedde med institutionens godkännande. Rörande sistnämnda bestämmelse anfördes i promemorian: Ett särskilt problem erbjuda insamlingar till förmån för stadigvarande institutioner. Det torde i många fall framstå såsom naturligt att erforderliga medel må insamlas till förmån för en viss institutions verksamhet utan iakttagande av några särskilda formföreskrifter, t. ex. av frälsningsarmén, vanliga välgörande föreningar, hemslöjdsföreningar, hemvärnsföreningar m. fl. I dessa fall vädjas icke till en mer eller mindre obetänksam givmildhet på samma sätt som vid tillfälliga anledningar, då ofta rätt betydande gåvor äga rum utan att givaren har någon uppfattning om vilken kontroll som utövas över att medlen komma till avsedd användning. Den omständigheten att en institution av nämnda art är stadigvarande synes .i regel kunna vara nog för att den skall äga att vädja till allmänheten för understöd. Anmälan till polismyndighet skulle i sådana fall knappast vara till någon nytta, och ett eventuellt tillståndskrav synes icke tillräckligt grundat. En annan sak är, att insamling t. ex. å gata kan vara mindre lämplig ur ordningssynpunkt. Ingripande häremot bör emellertid i så fall ske med stöd av ordningsstadgan för rikets städer. Vidare må framhållas, att om ett ingripande mot verksamheten såsom sådan är påkallat, detta bör taga andra former än förbud mot insamling från allmänheten. Det är av viss betydelse, att den frihet att anordna insamlingar som här avses icke får en alltför omfattande innebörd. Om den inskränkes till anordnandet av insamling till förmån för välgörande, kulturell eller allmännyttig institution av stadigvarande natur, torde något berättigat intresse ej trädas för när. Väl kunde övervägas att "därjämte nämna vetenskaplig institution, men detta fall torde i detta sammanhang vara föga praktiskt i den mån det icke täckes av begreppen "kulttuell" och "allmännyttig" institution. I 3 § av utkastet behandlades sådana insamlingar som bruka anordnas i samband med offentliga tillställningar. Enligt bestämmelse däri finge insamling anordnas utan tillstånd i samband med offentlig nöjestillställning eller tillställning till förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål, dock endast inom område som vore avsett för tillställningen. Om motiven för denna bestämmelse anfördes i promemorian: Åtminstone under mindre alIvarliga tider är det brukligt, att nöjestillställningar anordnas för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål. Det synes knappast påkallat att försöka hindra denna form av insamling, även om det ekonomiska resultatet ofta ej står i proportion till omkostnaderna. Dy