Sida:Rd 1942 C 31 9 1 Första lagutskottets utlåtanden och memorial nr 1 61.djvu/676

Den här sidan har inte korrekturlästs

32 Första lagutskottets utlåtande Nr 61. Straff l cell och i gemensamhet. Cellstraffet kom icke till i vedergällningens tecken. Kväkarna.i Pennsylvania skapade det i slutet av 1700-talet, och det präglades av sina upphovsmäns varma religiositet och människokärlek. I reaktion mot den åtskillnadslösa gemensamheten på dåtidens tukthus - "förbrytarskolov - ville de utforma ett straff, som genom ensamhet skulle tvinga till eftertanke, botgöring och förbättring. Härav den ofta använda benämningen förbättringssystemet. I vårt land, där erfarenheterna från tukthusen icke voro i något avseende gynnsammare, infördes cellstraffet genom en förordning år 1857. Dess tillämpning vidgades och nådde sin "kulmen år 1906, då celltiden, innebärande isolering dygnet om, bestämdes till tre år. Redan år 1911 påyrkade fångvårdsstyrelsen en revision, som genomfördes med 1916 års verkställighetslag och innebar väsentliga lättnader. Uppmjukningen fortsatte genom lagändringar år 1921 och 1934. Med den sistnämnda år vidtagna ändringen i verkställighetslagen inskränktes efter en utredning av landshövdingen Sven Hagströmer (betänkande nr 16 år 1931 i stat. offentl. utredn.) det stränga cellstraffet till tre månader för fångar under 21 år och till sex månader för äldre. De nuvarande huvudformerna för straffverkställighet kunna beskrivas på följande sätt. 1. Cellstraff i sträng mening innebär, att fången hålles "innesluten i cell, där ej hans vistelse utom densamma betingas av deltagande i gudstjänst, skolundervisning, rörelse i fria luften eller gymnastik eller ock av omständigheterna tillfälligtvis påkallas". Tiden för undergående av detta strängare cellstraff har, som nämnts, bestämts för fångar under 921 år till tre månader och för äldre till sex månader. 2. Efter denna tid kan fången komma i åtnjutande av antingen modifierat cellstraff eller arbetsgemensamhet. a) Modifierat cellstraff innebär, att fången även under arbetet är ensam i cellen men får ha celldörren öppen och kan få uträtta ärenden inom anstalten, som sammanhänga med hans arbete. Det modifierade cellstraffet har en begränsad användning och förekommer i huvudsak endast på mindre fängelser utan gemensamma arbetslokaler. Det användes vidare gentemot vissa opålitliga fångar. b) Arbetsgemensamhet innebär arbete i gemensamhet och i regel enrumsvistelse under fritid. Denna verkställighetsform har vidsträckt tillämpning och har möjliggjort både förbättrad yrkesutbildning och den nuvarande vitt utgrenade arbetsdriften vid fängelserna. För fångar av denna kategori, som överflyttas till med odlingsföretag förenad anstalt, äro verkställighetsformema nära nog desamma som för fångar i helgemensamhet. 3. Helgcmensamhet innebär gemensamhet icke blott under arbete utan jämväl under fritid; under sovtid hållas fångarna skilda, vanligen i s. k. sovboxar, utom vid fångkolonier, där två eller flera kunna bo i samma rum. Den inträder som nämnts i regel sedan tre år av straffet avtjänats. Den avsevärda nedgången under senaste decennier i antalet fångar med längre strafftider har medfört, att helgemensamheten är stadd i stark tillbakagång. Till belysande av systemets praktiska verkningar kan väljas ett par kon