Kungl. Maj:ts proposition nr 4. 71 och inrymts i förevarande lagrum, därvid de underkastats smärre jämkningar. Sveriges advokatsamfund har hemställt, att det under lagstiftningsarbetets gång måtte givas uttryck för att avsikten med den förändring, som företoges då bestämmelserna i denna paragraf sattes i stället för vissa bestämmelser i 3 kap. 9-11 §§, icke vore att inskränka den tystnadsplikt och den rätt att vägra upplysningar, som åvilade eller tillkomme exempelvis läkare och advokater. Samfundet har tillika föreslagit, att de som stadigt sammanbo med varandra måtte i lika mån som trolovade undantagas från straffbestämmelserna i paragrafen. Vad advokatsamfundet anfört synes icke böra föranleda ändring i kommittéförslaget. Det torde vara uppenbart, att förslaget icke innebär någon förändring beträffande läkares och advokaters ställning i det av samfundet anmärkta hänseendet. 20, 21 och 24 §§. Straffrättskommittén har föreslagit, att den nuvarande 20 § upphäves. Detta har föranlett en obetydlig formell jämkning i 21 §. I huvudsak ersättes enligt kommittéförslaget 20 § av bestämmelsen om egenmäktigt förfarande i 20 kap. 6 §, vid vilket lagrum skälen för 20 §:s upphävande och däremot framställda erinringar skola beröras. Till den del 20 § är tillämplig på obehörigt företagande av ämbets- eller tjänstehandlingar motsvaras den enligt kommitténs förslag av första stycket i en ny 24 § i förevarande kap. För närvarande är obehörig ämbets- eller tjänsteutövning straffbar, förutom i vissa fall enligt 20 §, enligt nuvarande 22 kap. 6 §, vilken innehåller bestämmelser om ansvar för den som svikligen, i uppsåt att göra skada eller bereda sig eller annan fördel, tillvällar sig utövning av ämbete eller tjänst samt för den som eljest obehörigen utgiver sig för ämbets- eller tjänsteman och utövar något av vad till dennes befattning hör. Kommittén har föreslagit, att innehållet i 22 kap. 6 § överföres till första stycket i 24 § av förevarande kapitel och att bestämmelserna därvid, i samband med att 20 § upphäves, göras tillämpliga även på de nu under 20 § hörande fall, i vilka gärningsmannen icke kan sägas tillvälla sig ämbets- eller tjänsteutövning eller utgiva sig för ämbets- eller tjänsteman utan på annat sätt obehörigen utövar verksamhet som endast tillkommer allmänt organ. Det nya lagrummets tillämplighet har även på det sättet utsträckts, att det avser obehörigt utövande icke blott av ämbete eller tjänst utan av allmän befattning överhuvud. Slutligen ha straffbestämmelserna i jämförelse med 22 kap. 6 § jämkats och förenklats. I stället för straffet enligt 22 kap. 6 §, som för vanliga fall är böter, ej under fem dagsböter, eller fängelse i högst ett år och för fall av särskilt angiven beskaffenhet kan uppgå till straffarbete i fyra år, har sålunda föreslagits en straffsats av fängelse eller böter eller vid synnerligen försvårande omständigheter straffarbete i högst fyra år. Enligt gällande rätt är det icke straffbart att giva sig ut för alt innehava Departe ments- chefen.
Sida:Rd 1942 C 5 1 5 K Majts prop 2 5.djvu/233
Den här sidan har inte korrekturlästs