Sida:Rd 1942 C 5 1 5 K Majts prop 2 5.djvu/634

253 Kungl. Maj:ts proposition nr 5. den att utöva inflytande på prövningen. Samma olägenhet uppstår ofta jämväl med en nämnd av tolv nämndemän därav, att av de tolv nämndemännen endast sju nödvändigtvis måste vara tillstädes, i följd varav samma nämndemän ofta ej äro närvarande vid alla de tillfällen, då ett och samma mål handlägges. Ett svårt hinder för ett skyndsamt avgörande av rättegångarna vid häradsrätterna ligger i de långa mellanrum mellan dessa domstolars saminanträden, som alltjämt i betydande omfattning förekomma. Den omständigheten, att häradsrätternas sammanträden äro fåtaliga, medför ock, att vid. varje sammanträde ett synnerligen stort antal mål måste behandlas. Men detta föranleder åter stor svårighet för domstolen att ägna varje mål den grundliga och omsorgsfulla handläggning, som är önskvärd, samt mycken olägenhet och besvär för den rättssökande -allmänheten, som icke kan beräkna, vid vilken tid på dagen ett mål skall komma före utan därför ofta måste förspilla lång tid i avvaktan på att det uppropas. Genom sammansättningen av rådhusrätterna i de större och medelstora städerna, vilka bestå av minst tre rättsbildade domare, har man sökt skapa garanti för att målen skola erhålla en allsidig juridisk prövning. Deot torde dock kunna ifrågasättas, om icke anordningen är för stor och dyrbar, atminstone såvitt angår det :stora flertalet av målen. Såsom en brist- far -1äinval -an- ses, att vid dessa domstolar lekmäns deltagande i rättsskipningen ar okant, med undantag för handläggning av vissa speciella arter av mal. I de minsta städerna består rådhusrätten i allmänhet av enl.agfaren ordforande och tva eller flera illitterata rådmän. Då dessa städer icke kunna ansla niernan en skäligen blygsam avlöning åt borgmästaren, kunna -de ickeerhalla sardeles högt kvalificerade personer till ämbetets bekladande. Till fooljd av -det ringa antal mål av någon betydenhet, som förekommer vid dessa radhusratter, kan borgmästaren icke heller genom sin verksamhet darstades vinna okad utbildning utan måste snarare förväntas ga tillbaka 1 erfarenhet och kunskaperDe illitterata rådmännen kunna på grund av sin stallning kkê §01fl Qi? lnšats i rättsskipningen, som man med ett lekmannaelement avser att erhial .at hen år 1924 genomförda lagstiftningen om staidsnlaggande under- lan sratd ä blivit föga effektiv. I fråga -om alla radhusratterogaller, att deras juriflist bildade ledamöter, liksom häradshpvdingarna, på grund -av dânl mun igti protokollariska metoden för rattegangens utforande fa storre e en av sit arbete förlagt till uppsättning eller justering av protokoll. t - 1 kti t Vad angår de överordnade -domstoiarnas° 0P9f1{-1lsclflf>il SYHÛS åiiläväean nä: .att de större hovrätternas Jurisdiktionsoinradenaro for säirta. i âärav dock varande rent skriftliga proceduren i hovratterna aio olaeenffuffma alltför stor ej så kännbara. Även i hovratterna har -v1k°¿lilafsysteä1eé a- eliwen är funomfattning. Anmärkas kan ock, .att lekmans delta,-šaiš ÉG1 DIo:::iea domstolar ständigt olkänt läxiendi brottiåiâlen och detta oaktat i ragavar rövamåeni ea erasvi . - , p Vårt land har länge måst umbära den viktiga insats 1 rattsskipniliiglelë, SOU: en god advokatkår kan göra. Alltjamt kan .sa gott som -vem Osollnt -608 oållšgr träda såsom sakförare, och från -det allmannassida har ickfi gtj0- (S, 1:? rättsatt organisera en .advokatkår. Sedan en enskild sainmanshu nin1==förhånan- bildade advokater, Sveriges advokatsamfund, 1887 bildatsi -a (va advokat dena väsentligt förbättrats, men bristen Da en St2lll\gdr<-ig errinâ av rättsskily verksamheten, sáirskiltlligred thlansyišatill advokateinas e aman e 1 ningen, gör sig oc: a jam ann r. - Stora brister vidlåda ock vårt ålilagarvaseii. °Till allra storstla ldelen ill: åklagarna icke rättsbildade. Detta galler i -regelsaval- om landsfàslät. erna ålen om stadsfiskalerna. Hos landsfogdarna forutsattes Juridiik futtr ningštt sådet är endast ett begränsat antal mål, med Vllka de laga Û a Umg