Sida:Rd 1942 C 5 1 5 K Majts prop 2 5.djvu/644

278 Kungl. Maj:ts proposition nr 5. stanna vidnett. negativt resultat. Den misstänktes skäliga anspråk på skydd vid undersökningen blir däremot tillbakasatt, och domaren kommer på grund av sitt arbete med sakens utredning lätt att bliva så fången i ett därvid av honom uppställt antagande om brottet, att hans möjlighet att döma fullt objektivt sättes på spel. En sådan farlig anhopning av oförenliga uppgifter i domarens person undvikes i den ackusatoriska processen. Funktionerna fördelas mera naturligt mellan åklagare, försvarare och domare. Undersökningen bedrives smidigare och mer effektivt, om den handhaves av särskilda, därför avsedda organ än om den skall bedrivas av den dömande rätten, den misstänktes rättsskydd blir bättre tillgodosett, och domaren står helt opartisk inför avgörandet. Att man likväl allestädes finner de ackusatoriska grundsatserna genomförda endast med åtskilliga modifikationer beror främst på att det allmännas intresse i utredningen av allvarliga brottsfall framträder så starkt, att domarens medverkan vid denna ej kan helt undvaras. Om domaren finner brister föreliggai den av åklagare och försvarare åvägabragta utredningen, tillåter man honom att ingripa för att få saken upplyst. En rättegångsordning, byggd på strängt genomförda ackusatoriska principer, skulle också kräva stora kostnader för en fullgod organisation av äklagarmakt och försvararinstitution. Dessa överväganden ha föranlett kommissionen att eftersträva en fortsatt utveckling av vår straffprocess i ackusatorisk riktning. Det initiativ i fråga om upptagande av undersökning angående grövre brott, som lagen tillägger domstol men som redan nu i praxis så gott som förlorat all betydelse, skall bortfalla och mål endast på talan av åklagare eller målsägande bliva föremål för handläggning av domstol. I mål, där allmän åklagare för talan, skall åtalet föregås av en fullständig, av åklagaren ledd förundersökning, vid vilken den misstänkte har rätt att låta sig biträdas av försvarare och jämväl i övrigt åtnjuter rättigheter såsom part. Domstolens befattning med förundersökningen inskränker sig till en viss kontroll huvudsakligen i den misstänktes intresse. Vid domsförhandlingen ankommer det i första hand på parterna att förebringa utredning, men rättens ordförande skall tillse, att målet blir allsidigt och uttömmande behandlat, och rätten äger föranstalta om bevisnings införskaffande, därest den av parterna åberopade ej är tillfyllest. Såsom ett led i förhandlingen ingår alltjämt ett förhör med den tilltalade. Denne är emellertid ej skyldig att avgiva svaromål, och snärjande frågor eller andra sådana medel för att framkalla bekännelse få ej komma till användning. Förutsättningarna för att straffprocessen i tillämpningen skall gestalta sig så som kommissionen avser måste vara, att åklagarväsendet och försvararinstitutionen förbättras, så att partsuppgifterna bliva mera tillfredsställande utförda än nu ofta är händelsen. Betänkandet innefattar också förslag i detta syfte.