Sida:Rd 1942 C 5 1 5 K Majts prop 2 5.djvu/654

288 Kungl. Maj:ts proposition nr 5. och främst skola kärandens yrkande och grunden därför angivas. Vidare bör givas en framställning av de faktiska omständigheter, på vilka yrkandet grundas, uppställda efter tidsföljd och inbördes sammanhang, samt, när så lämpligen kan ske, i särskilda med nummer försedda punkter. För varje punkt i kärandens faktiska framställning bör därjämte om möjligt lämnas uppgift å de bevismedel han åberopar och vad han avser att styrka med varje särskilt bevismedel, såvida icke käranden har anledning antaga, att bevisning ej erfordras. Stämningsansökan skall inlämnas till lagmansrätten, som, om ansökan icke motsvarar vad nu sagts, skall genom erinran till käranden söka föranstalta, att bristerna avhjälpas. Om icke ansökan av vissa formella skäl avvisas, skall rätten utfärda stämning å svaranden att svara å käromålet. Under den förberedande förhandlingen skall vardera parten angiva sina yrkanden och motparten giva till känna i vad mån dessa medgivas eller bestridas. Parterna skola vidare var för sig sanningsenligt och fullständigt angiva de faktiska omständigheter de åberopa och yttra sig angående de omständigheter motparten åberopar. I den mån det icke redan skett, skola de också uppgiva de bevismedel de var för sig vilja åberopa och vad de vilja styrka med varje särskilt bevismedel, men bevisningens förebringande skall i regel ske först vid huvudförhandlingen. Skriftliga handlingar, som åberopas, böra dock redan under förberedelsen ingivas. Vill part, att motpart eller annan, som innehar skriftlig handling, skall enligt den honom åliggande editionsplikten, vars omfattning senare beröres, åläggas att förete handlingen, skall detta kunna genomföras redan under förberedelsen. För ernående av dessa förberedelsens syften äro två alternativa former för förfarandet anordnade, muntlig eller skriftlig förberedelse, och det tillkommer domstolen att, främst med ledning av stämningsansökningen, träffa valet mellan dessa. I stämningen skall rätten förelägga svaranden antingen att å viss dag tillstädeskomma inför rätten för muntlig förhandling eller, där sådant med hänsyn till målets beskaffenhet finnes ändamålsenligare, att inom viss tid avgiva skriftligt genmäle å stämningen. Den muntliga förberedelsen sker alltid inför lagfaren domare utan nämnd. Förberedelsen kan i vissa fall uppskjutas från ett sammanträde till ett annat och i vidlyftiga mål kanske ytterligare en eller flera gånger. Ett mål, som utsatts till muntlig förberedelse, kan visa sig bliva bättre berett skriftligen. Rätten bör då förordna om skriftväxling. Har från början den skriftliga förberedelseformen valts, ankommer det på rätten att leda skriftväxlingen mellan parterna och avsluta den, när den fyllt sitt syfte. Finner rätten lämpligt att övergå till muntlig förberedelse, bör den förordna därom. . Förberedelsens huvudsakliga ändamål är icke, att materialet skall förebringas för målets avgörande, utan att parternas ståndpunkter skola klargöras, så att parterna med ledning därav kunna utföra sin talan och anskaffa den bevisning de anse erforderlig. Bevisningen skall därefter förebringas vid huvudförhandlingen, och på grund av vad därvid förekommer skall målet avgöras.