Kungl. Maj:ts proposition nr 5. 293 ordalydelsen, b) när det kan antagas, att målet måste uppskjutas mer än sju dagar samt att nytt förhör med vittnet icke kan äga rum eller skulle medföra i förhållande till målets beskaffenhet och vittnets betydelse för utredningen oskäliga kostnader eller besvär och c) när det kan antagas, att målet kommer att fullföljas till hovrätten och att underrättens protokoll över utsagan kommer att i hovrätten tjäna som bevis i målet. Sistnämnda regel anknyter till grunderna för hovrättsprocessen, enligt vilka i mål angående brott. varå kan följa fängelse i sex månader eller strängare straff, förnyat avhörande av vittnen i allmänhet skall äga rum men i övriga brottmål och i tvistemål vittnesbevisning må föras medelst av underrätten upptaget protokoll, dock att även i dessa mål vittne skall höras inför hovrätten. om denna eller part påkallar det. I tvistemål och lindrigare brottmål överlämnas det alltså åt underrätten att bedöma dels sannolikheten för att målet kommer att fullföljas till hovrätt och dels huruvida i sådant fall det är antagligt, att nytt förhör kommer att påkallas med vittnet. Om protokollering av sakkunnigs utsaga skall gälla detsamma som om vittnesberättelse. - Sammanfattningsvis kan om den regelmässiga verkan av de föreslagna protokolleringsreglerna sägas, att partsframställningarna och parternas berättelser vid personliga förhör ej komme att protokolleras, att detsamma bleve fallet med vittnens och sakkunnigas utsagor i grövre och mellansvåra brottmål, men att i lindriga brottmål och tvistemål sannolikt uppteckning av vittnesmål och sakkunnigutsagor bleve ganska allmän. Kommissionen har alltså låtit sin ståndpunkt till frågan om protokollering vid huvudförhandlingen i huvudsak bestämmas väsentligen av behovet av protokoll vid målets handläggning i högre instans. Synpunkten att underrättens domare i större mål kunna hava behov av anteckningar till stöd för sitt minne har däremot icke ansetts böra medföra föreskrift om protokollering. För detta ändamål- hänvisar kommissionen till de privata anteckningar, som det står varje domare fritt att föra. Till skillnad från vad nu är vanligt skall protokollet uppsättas i fullständigt skick och justeras omedelbart vid förhandlingen. Då domstolen skall fälla sin dom i målet endast på grund av vad som förekommit vid huvudförhandlingen, är det nödvändigt, att inga andra domare deltaga i avgörandet än de, som övervarit hela huvudförhandlingen, och att domstolen skrider till överläggning till dom omedelbart efter det huvudförhandlingen avslutats. Den möjlighet, som protokollsväsendet nu öppnar att efter omständigheterna dröja med avgörandet, blir stängd. Domaren har vanligen också i förväg kunnat med ledning av förberedelsen i målet sätta sig in i uppkomna juridiska spörsmål, som kunna erbjuda svårigheter. Emellertid kan naturligtvis ett mål vara så invecklat, att vid överläggningen rådrum for beslutets fattande eller domens uppsättande finnes oundgängligen erforderligt. Med domens beslutande och avkunnande men icke med överläggningen skall då kunna anstå någon kortare tid.
Sida:Rd 1942 C 5 1 5 K Majts prop 2 5.djvu/659
Den här sidan har inte korrekturlästs