Kungl. Maj:ts proposition nr 5. 303 mer i försämrat skick, när den upprepas, att rättsmedelsförfarandet kan anordnas enklare och billigare, om fullständiga protokoll från underrätten föreligga, att domen kan avfattas mindre utförligt, om protokoll föras, samt att protokoll erfordras för prövning av frågor om resning, nåd, Villkorlig frigivning och åtal för falsk utsaga. Stundom - så professorn Kallenbere - framföras dessa erinringar under erkännande av det värde, som ligger i en fullt muntlig och koncentrerad förhandling, varvid då hävdas, att nyttan av en sådangordning ej förspilles genom att protokoll samtidigt föres. Advokatsamfundet däremot ansluter sig i huvudsak till kommissionsförslagets ståndpunkt i fråga om protokolleringens omfattning. Samfundet befarar, att en utförlig protokollsföring skulle tynga förhandlingen, inbjuda till uppskov och, om protokollet tillerkändes avgörande betydelse i målet, förkväva muntlighet och omedelbarhet. Lagrådet, som i likhet med häradshövdingföreningen erinrar, att även kommissionens regler sannolikt skulle medföra en vittgående protokollering av vittnesutsagor i tvistemål och mindre brottmål, biträder för sin del yrkandet på protokollering i alla mål av vittnesmål och partsförhör. Parternas eller deras ombuds sakframställningar anser lagrådet däremot ej böra föras till protokollet utan gör gällande, att privata anteckningar här äro till fyllest; nödiga relationer av saksammanhanget lämnas naturligare i domen utan föregående nedteckning i rättsprotokollet. Lagrådet framhåller också det vanskliga i att särskilja sakframställning och plädering. Likväl ifrågasättes, att måhända uteslutandet av sakframställningarna från protokollering ej borde göras så kategoriskt, som kommissionen tänkt sig, utan ett visst utrymme lämnas åt domarens bestämmande. Processkommissionens förslag, att protokollet skall uppsättas och- justeras vid förhandlingen, har fått allmän anslutning, någon gång med den modifikationen, att med protokollets färdigställande bör kunna få anstå men endast en helt kort tid. Domen. Kommissionens förslag, att överläggning till dom skall äga rum omedelbart efter huvudförhandlingens slut och att domen skall avkunnas antingen genast efter överläggningen eller inom viss kort i lagen bestämd tid, har på sina håll väckt den farhågan, att i invecklade mål erforderlig tid att överväga domen ej skulle komma att stå domarna till buds. Uttalanden i denna riktning fällas särskilt av hovrätterna. Häradshövdingföreningen däremot finner de föreslagna bestämmelserna knappast giva större skäl till invändning men ifrågasätter, huruvida ej en något mindre skarp formulering vore tillrådlig. Bevisningen. .Vad betänkandet innehåller om bevisning och särskilt om upphävandet av vittnesjäven och andra hinder för fri bevisföring har allmänt tillstyrkts stundom under polemik mot kommissionens påstående, att den fria bevisprövningen vore oförenlig med annat rättegångssätt än det rent muntliga.
Sida:Rd 1942 C 5 1 5 K Majts prop 2 5.djvu/669
Den här sidan har inte korrekturlästs