398 Kungl. Maj:ts proposition nr 5. antal av aderton med rätt för Kungl. Maj:t att, om det erfordras, höja detta antal. Häradsrätternas rättsskipning är till övervägande del förlagd till de allmänna tingen. I beredningens förslag bibehålles i princip den nu rådande ordningen. Som allmän regel stadgas, att i tingslag allmänna ting skola med undantag för tiden under häradsrättens ferier hållas varje vecka, om ej an" nat föranledes av arbetet i domsagan, antalet tingslag eller andra omständigheter. Från den allmänna regeln kan alltså avvikelse ske i båda riktningarna. Antalet ting kan med hänsyn till rättsskipningens behov och omständigheterna i övrigt såväl ökas som minskas. Beredningen anför, att vid prövningen av denna fråga måste, såsom vid riksdagsbehandlingen framhållits, stor vikt tilläggas förhållandena i varje särskild domsaga. I de mera glest befolkade delarna av landet måste antalet ting sättas avsevärt lägre än vad förslaget förordar som allmän regel. Liksom nu är överlämnat åt Kungl. Maj:t att bestämma, å vilka tider allmänna ting skola hållas och, då i domsagan äro flera tingslag eller tingsställen, hur tingen skola fördelas mellan dem. Sammanträden med tremansnämnd skola liksom nu hållas vid sidan av de allmänna tingen. Det tillkommer Kungl. Maj:t att förordna om tid och ort för dessa sammanträden. I olikhet med de allmänna tingen kunna de hållas å annan ort än tingsställe. Då anordningen med ting huvudsakligen påkallas av hänsyn till nämnden, följer härav, att dessa avse huvudförhandling. Är häradsrätten domför med häradshövdingen utan nämnd, har någon anledning icke ansetts finnas att inordna denna handläggning i tingsordningen. Sammanträde för sådan handläggning bör hållas så ofta det erfordras, och häradshövdingen har att bestämma tid och ställe för sammanträde. Enligt beredningens förslag kan häradshövdingen såväl i tvistemål som i brottmål utsätta särskilt sammanträde för huvudförhandling, då det erfordras för arbetets jämna gång eller av annan anledning, såsom att målet kräver särskild skyndsamhet. Kostnaden för sådant sammanträde stannar enligt förslaget å statsverket. Sammanträde kan hållas å annan ort än tingsställe. I stad med rådhusrätt är staden rådhusrättens domkrets. Såsom redan framhållits är rådhusrätt enligt förslaget domför med tre lagfarna ledamöter. För att rådhusrätten icke vid förfall för någon lagfaren ledamot under pågående handläggning av ett mål skall förlora sin domförhet, kunna emellertid i rätten samtidigt sitta fyra lagfarna ledamöter. Vid måls avgörande utan huvudförhandling samt vid annan handläggning, som ej sker vid huvudförhandling eller syn å stället, ävensom i tvistemål vid huvudförhandling, som hålles i omedelbart samband med förberedelsen, är rådhusrätten domför med allenast en ledamot. För avdömande av mindre brottmål, de s. k. polismålen, äro för närvarande i vissa städer inrättade polisdomstolar, som äro domföra med en lagfaren ledamot. Enligt beredningens förslag skola polisdomstolarna upphöra och deras arbetsuppgifter övertagas av rådhusrätt. Behovet av en enklare sam
Sida:Rd 1942 C 5 1 5 K Majts prop 2 5.djvu/764
Den här sidan har inte korrekturlästs