Sida:Rd 1942 C 5 1 5 K Majts prop 2 5.djvu/871

Kungl. Maj:ts proposition nr 5. 505 Vid 12 § ha tre av lagrådets ledamöter hemställt, att de bland exemplen på otillåtna förhörsmetoder upptagna "snärjande frågor" och "löften eller förespeglingar om särskilda förmåner" måtte utgå. Som beredningen framhållit har lagrummet tillkommit i syfte att förhindra, att alltför inkvisitoriskt lagda förhörsmetoder komma till användning; Med hänsyn till den oklarhet, som vidlåder, uttrycket "snärjande- frågor", synes mig detta böra utgå. Detta innebär emellertid icke, att en frågemetod, som åsidosätter tillbörlig hänsyn till den misstänktes intressen, får komma till användning. Sålunda böra frågor, vilka genom sin avfattning äro ägnade att vilseleda den misstänkte om frågans rätta innebörd och därigenom inveckla honom i motsägelse, anses otillbörliga. Vad åter angår "löften eller förespeglingar om särskilda förmåner" avses härmed sådana lättnader beträffande den misstänktes behandling, som i det läge, vari han befinner sig, kunna innebära en lockelse för honom att eftersätta sitt eget försvar. Under sistnämnda uttryck faller däremot uppenbart icke ett framhållande för den misstänkte av sannolikheten, att han erhåller mildare straff i händelse av bekännelse. Då en missuppfattning av uttrycket i nu antydd riktning icke torde vara att befara, har jag ansett, att lagrummet i nu angivna del bör bibehållas oförändrat. Till lagrådets utveckling av innebörden i 14 §, som avser inhämtande under förundersökningen av yttrande av sakkunnig, uttalar jag min anslutning; undersökning av misstänkts sinnesbeskaffenhet bör ej äga rum innan övertygande bevisning förebragts om att han förövat den gärning, som lägges honom till last. Vad lagrådet anfört vid 19 § torde böra leda till den ändring av första stycket, att uttrycket "eljest vid förundersökningen ej rätteligen förfarits" utbytes mot "annan brist i utredningen föreligger". Beträffande protokoll under förundersökning ha bestämmelserna i 21 § undergått omarbetning i syfte att bringa dem i överensstämmelse med den ändrade lydelsen av 8 § i 6 kap. Slutligen ha i 10, 15, 19 och 21 §§ smärre formella jämkningar vidtagits. 24 kap. Den av lagrådet i fråga om 1 § sista stycket förordade jämkningen har vidtagits. Enligt 3 § må häktning ej ske av den som är under aderton år eller är sa sjuk, att häktning kan antagas medföra allvarligt men för honom, om sådan övervakning kan anordnas, att anledning till hans häktning ej längre förellgger. I"re av lagrådets ledamöter ha framhållit, att starka humanitära skal visserligen talade för att minderåriga i regel icke borde utsättas för den pafrestnmg, som en häktning kunde innebära, men att enligt deras mening dessa skal icke förde så långt, att häktning av misstänkt under aderton år alltid borde ersattas med övervakning, om det vore möjligt; i fråga om den, som redan undergatt frlhetsstraff, torde en så mild behandling icke all