Sida:Rd 1948 B 3 protokoll AK 19 25 häfte 24.djvu/118

Den här sidan har korrekturlästs
118
Nr 24. Torsdagen den 17 juni 1948 em.
Förslag till lag om tillägg till kyrkolagen, m. m. – Förslag till militär rättegångslag, m. m.

Vidare anfördes ej. Utskottets förslag godkändes.


Utskottets under 31–5) framlagda lagförslag.

Godkändes.


Utskottets hemställan i punkten A.

Förklarades besvarad genom kammarens i avseende å lagförslagen fattade beslut.


Punkten B.

Utskottets i punkten framlagda lagförslag.

Godkändes.


Utskottets hemställan.

Förklarades besvarad genom kammarens beslut i avseende å lagförslagen.


Punkten C.

Vad utskottet hemställt bifölls.


§ 2.
Förslag till lag om tillägg till kyrkolagen, m. m.

Föredrogs första lagutskottets utlåtande nr 40, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om tillägg till kyrkolagen, m. m.

Sedan utskottets hemställan föredragits, anförde


Herr LINDQVIST: Herr talman! Jag har intet yrkande att göra på denna punkt, men jag har begärt ordet med anledning av ett särski1t yttrande av herr Göransson.

Genom den lagstiftning som nu föreslås komma de ämbetsbrott det här är fråga om inte längre att falla under kyrklig domvärjo. Herr Göransson säger, att det synes naturligt, att i framtiden ändringar av väsentlig betydelse för prästerskapets straffrättsliga ställning icke vidtagas i 25 kap. strafflagen utan att kyrkomötet fått tillfälle att yttra sig. Denna fråga har varit underställd utskottets prövning, men utskottet har inte kunnat dela herr Göranssons uppfattning att sådant ärende skall underställas kyrkomötet, eftersom det inte längre har kyrkolags natur.

Det var endast detta jag vill ha till protokollet.

Vidare yttrades ej. Utskottets hemställan bifölls.


§ 3.
Förslag till militär rättegångslag, m. m.

Föredrogs första lagutskottets utlåtande nr 41, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till militär rättegångslag, m. m.


Utskottets hemställan föredrogs; och yttrade därvid:


Chefen för justitiedepartementet, herr statsrådet ZETTERBERG: Herr talman! Redan när den nuvarande militära rättegångslagen tillkom för mer än 30 år sedan, framställdes önskemål om att krigsdomstolarna skulle avskaffas under fredstid. Detta krav har sedan upprepats gång efter annan. Frågan har också behandlats av flera sakkunnigutredningar. År 1933 framlade min företrädare som chef för justitiedepartementet, herr Schlyter, en proposition om krigsdomstolarnas avskaffande. Den blev emellertid avslagen av första kammaren under åberopande bl. a. av vissa konstitutionella betänkligheter. Vid 1945 års riksdag togs frågan upp motionsvägen, och detta initiativ resulterade i en riksdagsskrivelse, som åsyftade att krigsdomstolarna skulle avskaffas under fredsförhållanden. I denna skrivelse uttalade riksdagen bl. a., att krigsdomstolarna inom breda folklager icke uppbäras av samma förtroende som de allmänna domstolarna. På grund härav anser jag det mycket angeläget, inte bara av hänsyn till rättsvården utan också och inte minst i försvarsväsendets eget intresse, att den särskilda militära rättsskipningen