Sida:Rd 1948 B 3 protokoll AK 19 25 häfte 24.djvu/119

Den här sidan har inte korrekturlästs

Torsdagen den 17 juni 1948 em. Nr 24. 119


Förslag till militär rättegångslag, m. m.


avskaffas. Detta gäller enligt min mening alldeles oavsett om den hos allmänheten förefintliga misstron är sakligt välgrundad eller inte. Vidare vill jag understryka, att det i princip måste anses oriktigt att låta vissa grupper av medborgare sortera under specialdomstolar i stället för under de vanliga domstolarna. Denna anordning är särskilt olämplig när det gäller brottmål. I sådana mål är det ju av allra största vikt att upprätthålla grundsatsen om allas likhet inför lagen. Den nu föreliggande propositionen, som nästan oförändrad har godtagits av första lagutskottet, går ut på att militära mål skola behandlas av de allmänna domstolarna i deras vanliga sammansättning. Någon militär ledamot skall alltså inte sitta i rätten. Det har beräknats att ett trettiotal rådhusrätter och ett tiotal häradsrätter komma att få handlägga militärmål. Utrednings- och åklagaruppgifterna i dessa mål skola handhas av de allmänna åklagarna. Under krig och beredskapstillstånd skall det däremot enligt propositionen liksom för närvarande finnas särskilda krigsrätter. Dessa skola emellertid omorganiseras. Enligt förslaget skola de bestå av en lagfaren ordförande jämte en nämnd på tre personer, varav en militär och två civila lekmän. Såsom åklagare vid dessa krigsrätter skola fungera särskilda krigsfiskaler. Den disciplinära bestraffningsrätt, som nu tillkommer vissa militära chefer, har i förslaget bibehållits men på olika sätt reformerats. Disciplinstraff skall i princip få åläggas endast av sådan militär chef som har minst majors grad. I syfte att förbättra utredningen i disciplinmål föreslås åtskilliga nya bestämmelser. Bland annat skall i vissa fall utredningen verkställas av allmän åklagare i stället för av militärmyndigheterna. Av särskild betydelse ur rättssäkerhetssynpunkt är den nyheten i förslaget, att arreststraff, som ålagts av militär chef, inte längre skall få verkställas omedelbart utan först sedan beslutet vunnit laga kraft mot den dömde. Den dömde har alltså möjlighet att överklaga. För att biträda de militära cheferna såsom rådgivare i disciplinmål och andra juridiska ärenden skall det fortfarande finnas anställda auditörer med domarkompetens. Om riksdagen godkänner det föreliggande förslaget, som jag nu i all korthet skisserat, har inte bara en modern rättegångsordning införts för de militära målen. Genom att krigsdomstolarna avskaffas blir också ett gammalt demokratiskt krav äntligen genomfört. Herr MOSESSON: Herr talman! Jag har intet yrkande, men jag ville nu såsom tidigare säga, att jag för min ringa del har den uppfattningen, att den reform som här genomföres icke kommer att bli till fördel för de unga män, som äro inkallade till krigstjänstgöring. Vi veta ju att miljöförhållanden och dylikt kunna göra, att det är av vikt vilka personer som skola bedöma dessa saker. Det är av betydelse att man får sådana personer, som på ett särskilt sätt förstå de enskilda förhållanden under vilka den felande levde, och så har också varit fallet under de senare åren med våra krigsdomstolar. Under de år jag varit med i interneringsnämnden ha vi alltid betraktat de straff, som unga män ådömts av krigsrätt, såsom mildare än de straff, som utdömts av en civil domstol. Jag menar att det av rent humanitära skäl varit lyckligt om man tagit hänsyn till, att en specialdomstol i detta fall liksom i vissa andra fall är bättre skickad att döma än en allmän domstol. Jag har, herr talman, givetvis intet yrkande. Herr OLSSON i Mellerud: Herr talman! Erfarenheterna på detta område äro rätt olika, det förstår jag när jag hört herr Mosessons yttrande. I