Sida:Rd 1948 B 3 protokoll AK 19 25 häfte 24.djvu/6

6 Nr 24. Lördagen den 12 juni 1948. Svar på interpellation ang. inplaceringen i lönegrad av de högre biträdestiänsterna inom statsförvaltningen. av befattningarna såsom kanslibiträde, kontorist och kansliskrivare. Utredningen borde i första hand taga sikte på att klarlägga, vilka förutsättningar i fråga om kompetens och arbetsuppgifter, som böra föreligga för att en befattning skall placeras i någon av nämnda lönegrader. Därefter borde en genomgång i reglerande syfte göras av verkens personalförteckningar, varvid jämväl borde eftersträvas en sådan sammansättning av personalbeståndet, att rimliga befordringsförhållanden uppkomme. Det kunde dock beträffande denna personal icke ifrågakomma –att fastställa någon mera automatisk befordringsgång. Även frågan om befattningshavarnas fördelning på ordinarie och icke-ordinarie tjänster borde bliva föremål för övervägande. Sålunda borde för varje kategori av här ifrågavarande personal undersökas, huruvida särskild anledning förelåge att endast låta vissa befattningshavare erhålla ordinarie anställning. Den med stöd av bemyndigandet sedermera den 31 januari 1947 tillkallade utredningsmannen, benämnd 1947 års biträdesutredning, påbörjade omedelbart sitt utredningsarbete. Det visade sig därvid lämpligt att först till undersökning upptaga anställnings- och avlöningsförhållandena för den icke rättsbildade biträdespersonalen inom det statliga domstolsväsendet. Inom justitiedepartementet förbereddes nämligen vid denna tidpunkt propositionen nr 276 till 1947 års riksdag, innefattande förslag om de förändringar i och den utvidgning av personalorganisationen vid hovrätterna och vid häradsrätterna, som föranleddes främst av ikraftträdandet den 1 januari 1948 av den nya rättegångsbalken. Resultatet av denna undersökning framlades av biträdesutredningen i en den 19 april 1947 avgiven promemoria angående löneställning för viss icke rättsbildad biträdespersonal vid justitiekanslersämbetet. riksåklagarämbetet, nedre justitierevisionen, hovrätterna och häradsrätterna. I promemorian hade tillika verkställts en detaljerad beräkning av det erforderliga antalet biträden i olika lönegrader vid hovrätterna och domsagorna efter rättegångsreformens genomförande, omfattande i allt omkring 650 biträden. De i promemorian framlagda förslagen upptogos i allt väsentligt oförändrade i förenämnda proposition och vunno riksdagens godkännande. Med hänsyn till att den i promemorian redovisade granskningen av avlöningsförhållandena för biträdespersonalen vid nedre justitierevisionen endast var av provisorisk karaktär, avgav biträdesutredningen sedermera den 20 oktober 1947 en ny promemoria med definitivt förslag angående löneställning för denna personal. Förslaget har upptagits i statsverkspropositionen till innevarande riksdag och numera av riksdagen godkänts. Då interpellanten framhållit, att utredningsarbetet knappast påbörjats ännu på senhösten 1947, är detta således icke med verkligheten överensstämmande. Biträdesutredningen har vidare varit sysselsatt med insamlande och bearbetning av statistiska uppgifter rörande biträdespersonal vid ett antal verk och myndigheter. Ytterligare har utredningen verkställt en ingående undersökning av löneställningen för kontoristpersonalen vid statens järnvägar, som för närvarande omfattar omkring 2500 befattningshavare. Utredningsresultatet har framlagts i en till Kungl. Maj:t den 11 mars 1948 avgiven framställning, som lagts till grund för förslag till riksdagen i propositionen nr 239. Slutligen har biträdesutredningen i en den 19 april 1948 avgiven promemoria avgivit utlåtande rörande avlöningsförhållandena för utrikesdepartementets kanslister.