I detsamma fick Kaj och Kajsa se, att det kom en stor otäck drake mot dem med uppspärrat gap.
De rusade tillbaka till sin egen snälla drake, och han skyndade sig att flyga upp i luften med dem. Den stygga draken var så ond, så han väste och hoppade högt i luften efter dem, men han kom i alla fall ingen vart, för han hade inte flygvingar han som barnens drake. Den gamla stubbdraken riktigt skrattade åt den stygga draken, och han kunde inte låta bli att flyga av och an i luften för att reta honom litet.
Men Kaj var så ivrig att befria prinsessans riddare ur tornet, så han manade på sin flygdrake.
»Nu flyger vi bort till andra strand
till trollkungen med många tusende lamm»,
sade Kaj.
Och så flög den snälla draken med dem över vattnet till den andra ön och satte ner dem på stranden.
Kaj och Kajsa tog varandra i hand och gav sig i väg för att söka rätt på trollkungens borg. När de kommit fram, bultade de på porten.
