Den här sidan har korrekturlästs
En kväll satt Kajsa och sjöng en visa för det minsta lammet:
»Sov du lilla lammet mitt
med den lena ullen,
solen lyser varmt och blitt,
gräset gror ur mullen.
Det blir mums för nosen din,
liten nos så skär och fin.
Sov du lilla lammet mitt
med den lena ullen.»
När hon såg upp, fick hon se att trollkungen stod och stirrade på henne.
»Vad var det du sjöng?» sade trollkungen, »sjung den visan om igen!»
Och så måste lilla Kajsa sjunga sin visa en gång till.
»Den där visan vill jag, att du ska sjunga för mig, när jag ska sova», sade trollkungen.
»Nej, det kan jag inte», sa Kajsa, »den visan passar bara för små snälla lamm.»
»Men om jag är riktigt snäll, kan du välan sjunga den visan för mig, när jag skall sova», sade trollkungen.
