Sida:Rim och verslemningar (Lind 1881).pdf/102

Den här sidan har korrekturlästs


Rättelser och tillägg.

  • Sid. 9 efter rad 22 tillägges öræ ok örtoghä. U. v. 10,1 m. fl. st.
  • Sid. 9 rad. 2 nedifr. står ýkja läs víkja.
  • Sid. 11 rad. 12 tillägges V. I m. 11.
  • Sid. 11 rad. 13 tillägges V. II d. 30.
  • Sid. 20 rad. 29 läs Ö. b. 28,3.
  • Sid. 41 rad. 5 läs Ö. b. 28,3.
  • Sid. 48 rad. 25 bör föras till halfrimmen.
  • Sid. 58. Några här anförda rim kunna måhända gifva anledning att misstänka, att tonvikten i den genom brytning uppkomna ljudförbindelsen ia redan på den tid, då dessa rim bildades, varit öfverflyttad på a-ljudet. Ditåt pekar ett sådant rim som mal — sial, i fall det, såsom ej synes oantagligt, fungerat såsom helrim, och ännu afgjordare balkær — hialp i Vm. II kr. 26 samt nat ok iamlangi, dahg ok iamlangi, i hvilka senare dock möjligen den andra sammansättningsledens a kan hafva varit rimvokal.




Slutanmärkning. Då de anteckningar, hvarpå denna afhandling är grundad, icke från början voro afsedda för detta ändamål, och senare bemödanden att fylla befintliga luckor kanske icke allestädes krönts med önsklig framgång, vågar jag icke för mina rimförteckningar och hänvisningar göra anspråk på den grad af fullständighet, som jag själf skulle ansett önskvärd, om än icke för mitt hufvudändamål oundgänglig. Jag hoppas emellertid, att ingenting af vikt undgått min uppmärksamhet.