Slitr þu nast epa nestla cunur. nipium nær el. næster. Sm. 13,8 o. flerest. not eller næt. S. b. 22 pr.,1; H. a. 14,3. notæ dræt ok nætiæ lagh. H. v. 14,1. ny ok næpær. nyt ok onöt. 0. vn. 7 pr. nytia nöt. Ö. d. 16,2, 21, æ. 14, 17. thættæ scal næfnd skiæra eller til næs fællæ '). Sm. 13,7. oc pem nöpa ok næmia. Vm. II kg. 7,6; S. b. 1,1 anm. 39. G. 23,1. V. I þ. 19 pr.; V. II þ. 54; U. v. 29 m. fl. st. æmnæ sum nytlike æru. S. þg. 1. ) Uttrycket til næs fælla är hittills, så vidt mig bekant, oförklaradt. Schlyter säger, att næs är »ett obekant ord.» Jag tror tvärtom, att det är ett bland de både i äldre och nyare svenska mest vanliga och välbe- kanta ord. Det är genit. af negativpartikeln næ nej brukad såsom sub- Denna partikel skrifves visserligen annars i lagarne ne, nei eller stantiv. næi, under det næ icke synes förekomma, men då man har sådana analo- gier som eigha, egha, ægha; eigh, æigh, egh, ægh; peir, per, per o. 8. v., synes formen næ vid sidan af nei, næi, ne icke böra vålla några betänk- ligheter. Den motsvarar för öfrigt regelrätt det isl. né. och ne stå ganska ofta substantiverade, hvarpå exempel meddelas i Schly- ters Lagordbok. Att tillfälligtvis substantiverade ord kunna erhålla kasus- ändelser visar t. ex. den älsta grammatiska afhandlingen i Snorraedda, där bokstafstecknen äro böjda. - klar. Partiklarne ia Betydelsen af uttrycket fælla til næs är då Flock 13 i Sm. handlar om de s. k. biskups sakir, mål som döm- des af biskopsnămden, och hvari böter erlades till biskopen. Dessa indelas här ($ 1) i tre kategorier: 1:0 fæ saki, 2:0 the han scal sik rætta meth kyni oc kunnum mannum, 3:0 dul saki. där skall nämden skiæra eller fælla til fæ botæ, frikänna eller fälla till Om fæsakir heter det i § 6, att I de mål, Rom hörde till andra kategorien skulle nämden däremot böter. enl. § 7 antingen skiæra eller til næs fællæ, frikänna eller döma till »nej», d. a. värjemålsed eller dulsed, såsom den kallas i U., och denna dulseper skulle i detta fall tillika vara en nipiareper, såsom man finner, då det strax efteråt heter : Nw æn til næs fælle rætte sik meth kyni oc kun- num mannum sinom, hvilket ju är en alldeles tydlig förklaring af uttryc- ket til næs fœlla. Då det i samma säges: en pætto næfnd fælle tha scal til skrift fællo oc ey til fæ botæ, så gäller väl detta stadgande för den händelse, att den anklagade ej förmådde fullgöra dulseden. Då be- nämningen »dulsak» i § 7 tillägges äfven de till andra kategorien hö- rande mål, anser Schlyter detta vara fel och vill i stället insätta samma bestämning, som gifvits i § 1. Men beteckningen dulsak d. ä. mål där svaranden fick dylia, fria sig med ed, således liktydigt med landslagens dulsmal (icke »fördold sak», såsom Schlyter vill) stämmer alldeles förträff- ligt med den betydelse, som uttrycket fælla til næs nu visat sig äga, och kan därföre icke gärna vara oriktigt. och tredje kategoriens dulsakir ligger, är oklart. - Hvaruti skilnaden mellan andra 270458 Google Diey
