Sida:Rim och verslemningar (Lind 1881).pdf/51

Den här sidan har inte korrekturlästs


41
Om rim och verslemningar i de svenska landskapslagarne.

stamboæ ok styriman. U. m. 12,7; Vm. II m. 25,4. standa ok staua. 0. es. 14 pr. standæ stulpær liggia sillir. V. I kr. 5; V. II kr. 9. standa – a stubba. Ö. b. 31; Vm. II b. 14,6. standa i æftra stamne. O. b. 26,3. stangum ælla stafrum. Ö. vm, 19, 23 pr. mæp stang ællr sten. U. m. 28 pr.; S. m. 9,1, 33 pr. m. fl. st. stang ællr stokkær. U. v. 2,6. staðgum oc staðfestum. S. conf. til stawa ællær stena. Vm. II b. 17,4. stavaþær ok stenaþær. Vm. II b. 10. stena ælla stulpa. Ö. b. 3,1. sten ella stuk. Vm. I m. 26,1. sten ællr stupþ. U. m. 6,%; S. m. 20,4; Vm. II m. 6,1; H. m. 4,2. stens mater oc strandær. Vm. II m. 26,11; Vm. I kr. 11, þi. 2 pr. stiborþ stopu ok stulpær. V. I myln. 2; V. II mb. 2. stingær ok starui. V. I fb. 6; V. II u. 13. stionkkær aff stene æller stokki. U. m. 4; Vm. II m. 4; H. m. 3. stokkæ æller styuæ. stok ok stapa. Ő. b. 35. stokker V. II þ. 3. stubbi. derest. til stok æller stæþiu. S. m. 10 pr. til stok æller stumblæ. H. m. 15,1. stræng ælla stampu. 0. vm. 1,2; U. m. 5 pr.; Vm. II m. 5 pr.; H. m. 3. studh ok stalla. Ö. b. 35 anm. 75. til stums ok stubba. S. b. 16 pr., 17 pr. millan stumbla oc star þufur. G. 25,2. i stupugrewæns hus ok i staþsins iarn. Bi. 11,6. stuþ ok stulpæ. U. i. 13,3, v. 2 pr.; Vm. II b. 2 pr. stuwe ok stekæræhus. U. kk. 2,1 m. fl. st. stæghla stækkir ella stywir. Vm. I b. 48,1; Vm. II b. 28,2. stæpia stamn i uasse. Ó. b. 28,3. stæpium ok staþfæstum. U. conf. stæpiæs a lipstempnum. U. kg. 10 pr. stæðhia ok samthykkia sin i mællum. S. add. 1,3. Regeln att st rimmar mot st i fornsv. liksom i isl. styrkes så- ledes med talrika exempel. Alldeles undantagslös är den dock icke. sund ællr sio. U. v. 17 pr.; Vm. II b. 17 pr. sund ællr strömær. U. v. 16,3; Vm. II b, 16,3. stenka. Ô. eþ. 17, 21, 25. Google