Den här sidan har korrekturlästs
88
Om rim och verslemningar i de svenska landskapslagarne.
S. m. 30:
Hawar talt warit
oc aldre takit.
U. m. 6,2; Vm. I m. 26,1; Vm. II m. 6,2; H. m. 4,2:
giældi þæt
þæn giængis biþær.
Ö. æ. 3,1:
gangær æ hattær til
ok huua fran.
Vm. I g. 11,1; Vm. II æ. 11,1:
þa eldar
afgum brandum.
Vm. II m. 25,2:
e scolo dul
fore döþom standa.
Vm. II þg. 9,1:
standi þa dul
fore döz sak.
H. m. 9:
Giter ey hult
Wari (tha) halw dyrrä.
H. m. 9:
ganger i hol
wäri halw dyrrä.
H. i. 9:
sum fastær witu
ok witni bæræ.
H. þg. 14,1:
knifslagh ok bughu skut
(þæt) ær kunungx ensak.
Ö. r. 19:
þa skal (hon) fylghio (sina)
frælsa haua.
Sm. 3:
wænte sææ bithlæ
som dotte[r] bondæns.
Ö. dr. 7 pr.:
þa hofþar han
halft firi allum.
