lingen i axlarna och kastat honom i wädret, så han skolat swälta ihjäl förrän han kommet ned. Derföre skall jag ock än hämnas, om det än skall kosta hus och näring.
Sempr.
Hwad will I då göra?
Xant.
Jo wi skola i denna afton gå dit, min piga skall bära 2 Risqwastar, och hans arma … skall betala örfilen.
Sempr.
Men wi kunna få skam för omaket: ty det är ej rådeliget för oss, som 2:ne Qwinfolk, at angripa en Karl.
Xant.
Den kan jag böga ihop, som en Aborre, och stoppa hwart jag will, så at jag undrar på Mariana, som inte gaf honom et Dussin örfilar i ränta för den ena, ty så borde hwar ärlig Qwinna göra, som har en oxe och betnos til Man.
Sempr.
Gerna unde jag honom alt han finge, men …
Xant.
Hwad men? En tåssa som är rädd, utan lät oss gå, stoppa et kläde i munnen, och draga skjortan öfwer hufwudet på den der sorken, och sedan basa honom i det ansigtet, som hans Mor satt på, när hon war Brud. Eller hwad menar I wäl, at dermed är för fara?
Sempr.
Wi kunna blifwa upstämda, och få både skämmas och plickta.