Robinson Crusoe.
I STADEN YORK föddes jag år 1632 och härstammar från en god familj, som dock icke leder sitt ursprung från detta land. Min far var nämligen en utländing, som först skådade dagens ljus i Bremen. Från denna stad överflyttade han till Hull, där han slog sig ned som köpman. Då han slutligen med en samlad förmögenhet på fickan drog sig tillbaka från affärerna, flyttade han till York, min mors födelsestad. Hon tillhörde en av provinsens mera framstående familjer, vid namn Robinson, och sålunda kom jag att heta Robinson Kreutznaer. Men till följd av det i England vanliga bruket att förvrida ord kallade man oss snart — ja, vi själva kalla och skriva oss Crusoe, såsom ock mina kamrater alltid benämnde mig.
Jag hade tvenne äldre bröder, av vilka den ene var överstelöjtnant vid ett i Flandern förlagt engelskt infanteriregemente, vilket på sin tid kommenderades av den ryktbare överste Lockhart. Denne broder stupade i striden mot spanjorerna vid Dunkerque. Vad som blev av min andre broder har jag aldrig sport, lika litet som mina föräldrar fått spörja vad som blivit av mig.
Som jag var den tredje sonen i familjen och icke uppfostrades till något visst yrke, började jag tidigt välva äventyrliga planer i mitt huvud. Min far, som var en ganska kunnig man, hade dels själv undervisat mig i alla vanliga kunskapsgrenar, dels låtit mig besöka stadens friskola, och hans mening var, att jag skulle beträda den juridiska banan. Men min håg stod avgjort åt sjön, och för att få följa denna böjelse, trotsade jag min fars vilja, ja, befallning och var likgiltig för min mors och mina vänners alla böner och föreställningar. Det tycktes verkligen ligga något oundvikligt öde till grund för denna min naturs starka dragning åt ett håll, som skulle leda mig till de svåra öden jag sedan måste genomgå.
