Sida:Robinson Crusoe 1926.djvu/283

Den här sidan har korrekturlästs
279

vill styrka, att ni verkligen är den för död ansedde Robinson Crusoe och samme person, som en gång anlade plantagen ifråga. Sedan anlita vi en lagkarl, som i vederbörlig ordning uppsätter handlingen, och skicka denna jämte ett brev från mig till en av mina affärsvänner därute. Under tiden medan vi avvakta svar hoppas jag få ställa ett av mina rum till ert förfogande och betrakta er som en ärad gäst.

De åtgärder, som på ort och ställe vidtogos för att få mig återinsatt i mina rättigheter, lände vederbörande till all heder och bedrevos med sådan raskhet, att jag inom sju månaders tid erhöll det väntade svaret under form av ett stort paket från de båda förvaltarnas arvingar. Paketet befanns innehålla följande brev och papper:

Först en redovisning för plantagens avkastning under den tid av sex år, då den gamle hederlige portugisiske kaptenen i egenskap av min ställföreträdare uppburit och kvitterat de inflytande medlen. Denna räkning utvisade ett tillgodohavande för mig å 29,350 kronor.

För det andra en redovisning även för de närmast följande fyra åren, då förvaltarna själva hade avkastningen om hand, eller till dess styrelsen gjorde anspråk på att få övertaga förvaltningen, enär ägaren vore försvunnen och således att anse som en borgerligt död person. Behållningen för dessa år, under vilka plantagen stigit i värde, uppgick till icke mindre än 80,000 kronor.

För det tredje en redovisning från Augustinerklostrets prior, vilken under mer än fjorton års tid uppburit två tredjedelar av avkastningen, såsom ovan är nämnt. Denne sade sig emellertid icke vara i stånd att redogöra vad som redan blivit använt till välgörande ändamål, men uppgav samvetsgrant, att han i närvarande stund innehade en orörd summa av 22,000 kronor, vilken oavkortad stode till mitt förfogande. — Vad beträffar konungens andel återställdes därav intet.

I paketet fanns vidare ett brev från min kompanjon, däri han, efter att i särdeles hjärtliga ordalag hava lyckönskat mig till att vara ibland de levandes antal, lämnade mig en redogörelse för plantagens tillväxt och nuvarande årliga avkastning, jämte åtskilliga upplysningar angående egendomens omfång och skötsel, samt antalet slavar, varmed arbetet bedrevs. Med brevet följde tjugutvå små kors, vilka han bifogat för att beteckna antalet av de Ave Maria han läst av tacksamhet mot den heliga jungfrun, för det jag ännu var i livet. Därefter uppmanade han mig på det ivrigaste att resa ut och själv taga min egendom i besittning; men att, om jag ej gjorde det, åtminstone underrätta honom, varthän och till vem han skulle sända mina varor. Brevet slutade med de varmaste hälsningar från honom själv och hans familj, och i ett postskriptum bad han mig hålla till godo med de anspråkslösa skänker, han varit i tillfälle att medsända.