verktyg. Jag hade tre stora och flera mindre yxor, som medtagits å tartyget för byteshandel med negrerna; men de voro alla slöa och fulla av hack genom mycket huggande i hårt trä. Jag hade visserligen en slipsten, men huru vända den under slipningen? Denna fråga kostade mig lika mycken tankeansträngning som någon statsman kunnat ägna åt lösningen av ett viktigt politiskt problem eller en domare åt avgörandet över en medmänniskas liv elter död. Slutligen fann jag på ett hjul, som medelst ett snöre sattes i rörelse genom trampning, så att jag fick båda händerna fria.
Anmärkning. En sådan inrättning hade jag aldrig sett eller åtminstone icke givit akt uppå i England; sedermera har jag dock funnit, att den därstädes är i allmänt bruk. Därjämte var min slipsten mycket stor och tung. Jag behövde en hel vecka för att bringa min uppfinning till fullbordan.
28 och 29 april. Dessa båda dagar använde jag till att slipa mina verktyg. Den inrättning jag konstruerat för slipstenens kringvridning arbetade mycket bra.
30 april. Som jag en lång tid misstänkt, att mitt brödförråd var på upphällningen, gjorde jag i dag ett noggrant överslag över återstoden. - Jag fann då till min stora bedrövelse, att jag hädanefter måste inskränka mig till en enda skorpa om dagen.
1 maj. Då jag på morgonen vid ebbtiden blickade utåt havet, varseblev jag ett ovanligt föremål, som låg på stranden. Vid närmare efterseende befanns det vara en mindre tunna samt några spillror efter fartyget, vilka av den senaste orkanen drivits i land. Själva vraket tycktes ligga högre över vattnet än vanligt.
Vid undersökning av den landdrivna tunnan, fann jag, att den innehöll krut, vilket dock genom intagning av vatten var sammanprässat till en stenhård massa. Dock rullade jag tunnan längre upp åt stranden, där den tills vidare fick kvarligga.
