Sida:Rosen på Tistelön 1942.djvu/77

Den här sidan har korrekturlästs

att han icke heller försummat sin väns son. Vad jag således nu egentligen hade till ärende, var att tala några ord om min önskan att kunna göra något för gossens framtid. Har han lust för handeln, så vill jag skaffa honom någon fördelaktig plats, men står hans håg till tullväsendet, så är jag just för närvarande i behov av en skicklig skrivare. Sina bristande kunskaper i sin nya befattning är jag säker han ersätter genom flit och beredvillighet. Utan bekymmer kan fru Arnman med fullt förtroende lämna ynglingen i mina händer. Om mitt förslag antages, vore önskligt att han kunde vara här inom loppet av ett par veckor.

Med gammal vänskap tecknar
Isak Gabriel Palmqvist.”


— Ja, se det var något det! utbrast gumman Arnman med tindrande blickar, i det hon tog glasögonen av näsan och återräckte dem till gubben Askenberg. Se bara, hjärtanes bror, huru Herren håller sin hand över de faderlösa och tröstar änkor uti deras bedrövelse! Först skickar oss den gode guden vår käre löjtnant Per, som varit oss ett troget stöd i lust och nöd! Och nu, då jag i mitt hjärta dagligen suckat: Vad månde det bliva av detta barnet? Han är nu stora gossen, hela nitton år! — Se, då såg han, som all nöd kan hjälpa, till våra bekymmer.

— Nå, nå, det är väl inte så illa med Arve heller! Han har ju inte förgäves kastat bort sin tid. Och att han icke redan är styrman och karl för sin hatt, det är åtminstone varken hans eller min skuld, utan helt simpelt systers, som alltid lagt sig emot hans håg för sjön. Att han räknar, skriver och har kunskaper dubbelt upp för en tullskrivare, därför kan han tacka sin hemmavaro. Och genom sina resor med den nye kustuppsyningsmannen har han vunnit vana och skicklighet

61