oppositionell röst. I praktiken fattas beslut när en överväldigande majoritet tycker på ett sätt.
Men en av de andra riktlinjerna påpekar att Wikipedia inte skulle vara Wikipedia om man inte fick vara djärv och bara utföra ändringar ibland utan att först hitta konsensus. Det är så den absoluta majoriteten av alla ändringar går till ― någon är djärv. Antingen accepteras ändringen eller så återställs den. Återställs den, då börjar jakten på konsensus.
Allt sparas
För att över huvud taget få rätsida på diskussionerna krävs ett sätt att kunna diskutera samma sak. Man behöver kunna peka på vad som skett tidigare. Därför ingår något i Wikipedias programvara som kallas versionshantering. Alla tidigare versioner av samtliga artiklar, diskussionssidor etc, sparas. De kan sedan tas fram på ett litet kick.
Det här systemet är också en del av Wikipedias klotterhantering. Ifall en artikel blir nedklottrad så går det mycket snabbt att återställa artikeln till sitt tidigare skick.
Genom att använda versionshanteringen går det också att använda Wikipedia på ett mer vetenskapligt sätt: Det finns en verktygslåda längst till vänster på alla sidor på Wikipedia. Genom att klicka på ”Permanent länk” kan man få en direktadress till vilken version av artikeln som helst. Den versionen av artikeln ändras aldrig. I sin källförteckning kopierar man bara in URL-adressen man får i webbläsarens URL-fönster, så kan man enkelt bevisa att det man säger stod i artikeln, faktiskt stod i artikeln vid det tillfället.
Skribenterna kan vara anonyma
Wikipedia bygger på att antalet skribenter är så högt som möjligt. Ibland liknas det här lite ironiskt vid ”satsen om oändligt många apor”; den teori inom sannolikhetslära som säger att en oändlig mängd apor som slumpmässigt trycker på tangenterna på varsin skrivmaskin någon gång kommer att ha skrivit hela Hamlet. Det kan låta nedlåtande, men i själva verket är det logiskt att fler människor kan göra en större insats än få.
Därför har Wikipedia så låg tröskel det bara går. Det vore till exempel opraktiskt att vara tvungen att registrera sig för att få rätta ett stavfel. Om det hade tagit två minuter innan man kunde skriva något på Wikipedia, då hade de flesta bidragen uteblivit, vilket kanske hade gjort att klotter skulle ha varit mer sällsynt. Å andra sidan hade vanliga redigeringar också varit sällsynta. Istället för att såga av grenen Wikipedia sitter på (de frivilliga, spontana redigeringarna), har man valt en annan väg, nämligen att vem som helst kan redigera utan att ge Wikipedia någon information alls om vem man 18
